Vi träffas i ett kafé i centrala Stockholm. I byggnaden mitt emot har Erik Halkjaer sitt frilanskontor. Han har varit journalist i över 20 år och flera gånger anställts för att ge ut informationstidningar, på uppdrag av människorättsföreningar och förbund. Men han arbetar fortfarande som frilans. För egen maskin och med frågor som ligger honom närmast hjärtat. Då rör det främst utrikesrapportering om mänskliga rättigheter och utvecklingsfrågor, med ett särskilt fokus på Afrika och Latinamerika. 

– Mitt första utlandsjobb och första frilansartikel var från Honduras 1998 och handlade om orkanen Mitch. Den gick i Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, på broadsheet! Då bodde jag i El Salvador och jobbade som biståndsarbetare, samtidigt som jag skrev för Tidskriften Latinamerika, berättar Erik Halkjaer.

Förändrad utrikesjournalistik

Han har nyligen kommit hem från en reportageresa till Nicaragua, där han bevakade konsekvenserna av fjolårets uppmärksammade sammandrabbningar mellan regeringen och demonstranter. Men Erik Halkjaer har generellt sett ett stadigt minskat intresse för Centralamerika och många andra regioner i omvärlden, från de stora svenska medierna.

Han säger att utvecklingen främst beror på en generell nedskärning av utrikesbevakningen. Svenska medier är oförmögna att bevaka flera konflikter på samma gång. Och man bevakar oftare områden som flest migranter i Sverige kommer från.

– Alla har fått sina resurser till utrikesbevakning nedskurna, med Sveriges Radio som enda undantag. Det har lett till att vi förlorar en analytisk, oberoende blick på stora delar av omvärlden. Vår förståelse för världen har blivit lidande, säger Erik Halkjaer.

Fler länder på svart lista

Det har inte gjort hans förtroendeuppdrag särskilt lättare. I mars 2019 tillträdde Erik Halkjaer positionen som ny ordförande för RUG. Sedan dess har han haft ett hektiskt schema. Han har arrangerat möte med en tidigare chef till den svenske journalisten Dawit Isaak, som sitter fängslad i Eritrea. Han har delat ut RUG:s pressfrihetspris till en mexikansk journalist, mött många organisationer, representerat RUG under Almedalsveckan. Och i april lanserades förstås även det årliga globala pressfrihetsindexet. 

I RUG:s senaste index betonas det fortsatt växande hotet mot pressfriheten över hela världen. Nu talar man om ett ”klimat präglat av rädsla” som sprider ut sig hos journalister, på grund av de växande personliga hotbilderna. Extra illa är att allt fler länder som fram tills nyligen såg godartade ut nu också ser liknande trender. 

2017 mördades en undersökande journalist på Malta, på grund av sitt arbete. 2018 hände samma sak i Slovakien. Flera centraleuropeiska länder har sett en drastiskt försämrad mediefrihet, med påföljande hot mot oberoende journalister. 

– Det handlar om att politiker och makthavare över hela världen inte längre försvarar pressfriheten, utan istället attackerar den. Det senaste exemplet på detta är Donald Trump. Men journalistiken och pressfriheten är en grundläggande del av demokratin. Kommer det politiker som inte längre tar detta som en självklarhet, så sprids denna syn lätt även till medborgare, säger Erik Halkjaer. 

Ser särskilt allvarligt på USA

Nästa steg är ett ökat missförtroende för journalister, sedan växande hat och trakasserier – inte minst i sociala medier. RUG ser särskilt allvarligt på utvecklingen i USA, som ännu tydligare slagit in på denna väg efter Trumps attacker mot oberoende medier.

– I USA har detta pågått i några år nu. Och vi har redan sett vad som händer när detta dras till sin spets. I fjol klev en man in på redaktionen till tidningen Capital Gazette och sköt ihjäl fyra journalister och en medarbetare. Det blir som en spiral.

Sverige ligger turligt nog på plats två i årets index. Även om det finns problembilder även här, med hat och hot mot journalister, och käppar i hjulet när man bedriver granskningar, så är situationen i Sverige nästan bäst i världen. 

Men Erik Halkjaer betonar att en obehaglig utveckling kryper allt närmare. I Danmark skärs det i public service-medierna. Polens pressfrihet är under starkt tryck. I Frankrike attackeras journalister både av staten, av polis och av Gula västar-demonstranter. 

Hans stora omvärldsintresse är intakt. Erik Halkjaer kommer att fortsätta insistera på att svenska medier måste bli bättre på att följa underrapporterade regioner. Men sakernas tillstånd gör att han själv också känner att RUG måste börja vända blicken hemåt. 

– Tidigare har vi mest tittat ut i världen och följt utvecklingen globalt. Men jag tror att vi måste bli mycket bättre och vassare på att bevaka Sverige och försvara pressfriheten även här.