”Regeringen tar från fattiga och ger till rika”

Följer inte med inflationen

För en del som äger en bostadsrätt och har höga inkomster har ekonomin delvis stabiliserats. Räntorna går ner, den disponibla inkomsten ökar. Men för låginkomsttagare som bor i hyresrätt är verkligheten en annan. Christina Olsson menar att beskedet om att dra in tilläggsbidraget för barnfamiljer är verklighetsfrånvänt. 

Pensionerna och studiebidragen följer med inflationen men det har inte bostadsbidraget gjort. På 1990-talet var den totala summan för bostadsbidrag nio miljarder kronor om året. Idag är motsvarande siffra fyra miljarder, påpekar Christina Olsson. 

Bostadsbidraget lyfte förut väldigt många familjer ur barnfattigdom.

– Man har inte tagit i det här på 30 år. Om bostadsbidraget skulle ha följt den ekonomiska utvecklingen under de här 30 åren hade det kostat 14 miljarder idag. Man sparar tio miljarder på fattiga barnfamiljer årligen. Bostadsbidraget lyfte förut väldigt många familjer ur barnfattigdom. Men nu är de fattiga allihopa.

”Får inte ihop ekonomin”

Hon menar att bostadsbidraget är extremt viktigt då det riktar sig till just en särskilt utsatt samhällsgrupp med låga inkomster. 

– Det är det enda ekonomiska bidraget som sjunker, sett till antalet kronor. Det följer inte inflation eller löneutveckling. Hyrorna ökade med 5,3 procent i fjol men bostadsbidraget höjdes inte med en krona. Om du tjänar 25 000 kronor i månaden idag och har två barn får du cirka 1 700 konor i bostadsbidrag. Du får inte ihop din ekonomi. Och kan knappt sätta mat på bordet för dina barn.

Hur kommer barnen att påverkas om ekonomin för föräldern försämras ytterligare?

– Familjerna som får bostadsbidrag och tilläggsbidraget har tuffa levnadssituationer. Det vi ser i vår förening är att man har väldigt ont om pengar och att det är lätt att bli isolerad. Att vara social kostar ofta lite pengar. Så ökad fattigdom kan öka känslan av utanförskap och psykisk ohälsa.