Den psykedeliska substansen har i USA, precis som i Sverige, listats i den hårdaste drogklassen och har inte ansetts ha några medicinska egenskaper. Men allt fler menar att det är precis vad den har. Det senaste decenniet har forskningen på psilocybins medicinska egenskaper tagit fart. Ett flertal mindre forskningsprojekt pågår runt om i världen.
Getts till cancersjuka
I en studie vid New York University och Johns Hopkins University i USA har psilocybin-assisterad terapi getts till cancersjuka i livets slutskede. Syftet var att mildra ångest och depression hos patienterna. Välmåendet efter en session med psilocybin förbättrades för 80 procent av deltagarna, en effekt som höll i sig upp till åtta månader efter behandlingen.
Det pågår just nu även studier i både England och Schweiz där man främst tittar på de antidepressiva effekterna. Tanken är att psilocybin skulle kunna användas vid terapiresistenta depressioner.
”Kan ge psykos”
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård vid Sahlgrenska akademin samt expert i klinisk toxikologi, anser dock inte att det är en substans som ska vara oreglerad. Just för dess starka psykoaktiva effekter.
– Det är ju en substans med potenta effekter på både kropp och hjärna, som fungerar som vilket läkemedel som helst med potenta egenskaper, säger han.
Att det som i Denver nu avregleras tycker han inte är en bra utveckling.
– Det finns potenta egenskaper i psilocybin som kan ge så allvarliga effekter att det absolut inte ska avregleras och säljas fritt. Det är en substans som med en överdos kan ge psykos. Psykos i sig innebär en klart förhöjd risk för självmord och olycksfall, säger han.
Väckte ett hopp
Men intresset växer. Inte bara när det kommer till psilocybin, utan även för andra psykedeliska preparat som MDMA (mer känt som ecstasy), LSD och ayahuasca.
En av dem som provat är Sara. En högutbildad kvinna i 30-årsåldern, som efter att ha plågats av smärta under flera år blev diagnostiserad med smärtsyndromet fibromyalgi och sedan ytterligare en reumatisk sjukdom, vilken bröt ned kroppen. Sara, som varken vill framkomma med efternamn eller vara med på bild, blev till slut ordinerad en medicin som skulle slå ut hennes eget immunförsvar.
– Läkaren tittat mig i ögonen och sa: om du inte börjar ta den här medicinen nu, kommer du inte att kunna gå när du är 40.
Trots den hårda domen tvekade hon. De möjliga biverkningar det kunde medföra var för riskabla. Istället började Sara leta information på annat håll.
Hon gick till alternativa läkare, fick råd att meditera och köpa vitaminer för tusentals kronor i månaden. Men vändningen kom istället när hon gick på en fest och testade en annan psykedelisk substans. Plötsligt hade hon inte ont, smärtan försvann.
– Jag förstod den kvällen att smärtan jag hade känt inte satt i mina ben eller leder, och att läkaren som sa att jag hade den här sjukdomen hade helt fel.
Dagen efter kom smärtan gradvis tillbaka. Men hoppet om att en dag kunna bli av med den väcktes igen.
Hemsnickrad behandling
Sara hade samtidigt börjat få upp ögonen för hur obearbetade trauman från barndomen kunde påverka ens hälsa och kropp.
– En vän till mig, som jobbar som sjuksköterska, sa till mig att den här kombinationen skulle jag pröva.
Hon påbörjade en egen hemsnickrad behandling. Ungefär gång i månaden stängde hon in sig på mitt rum och tog en blandning av psilocybin och MDMA. Efter sex sessioner där hon började känna in och förstå sin kropp. Samtidigt som hon utmanade smärtan med fysisk aktivitet. Så småningom började de symptom som hon fått höra skulle varit kroniska att släppa. Ibland kommer symptomen tillbaka, men ett hopp har tänts hos Sara.
Om något år fyller Sara 40, och har inga problem med att gå.
– Jag vill inte avfärda mitt tillstånd som helt psykiskt, men jag vet nu att stress triggar det, säger hon.
Måste granskas
Samtidigt som Kai Knudsen inte tror på att tillåta en oreglerad användning, avfärdar han dock inte de möjliga effekten psilocybin kan ha:
– Det kan hända att det finns plats för det som ett läkemedel, men då får det genomgå noggranna vetenskapliga studier först, säger han och tillägger:
– När det gäller psilocybin och även LSD är det substanser som använts i terapi under decennier, under bland annat 60-talet, säger Kai Knudsen.
Det ansågs då att det kunde få folk att öppna sig. Men det gick inte så bra då det var fler som råkade illa ut och det hände att folk tog livet av sig, menar han.
– Men det var då. De senaste tio åren har det gjorts nya försök.
I de forskningsstudier som pågår screenas deltagarna, människor med allvarlig psykisk ohälsa väljs bort och deltagarna följs noga.
– Den akuta toxiciteten är väldigt låg, det är ingen som faller ner och dör när de sitter i en vanlig terapistol.
