– Ja, det är ju väldigt uppenbart vilket stort inflytande giriga lobbyister har över högern i Sverige. Över SD och den här regeringen. Det man frågar sig är såklart: Varför allt detta hemlighetsmakeri?
Det är en del av ett jobb som minister eller medarbetare till ministrar att träffa olika organisationer och också i viss utsträckning lobbyister, säger Magdalena Andersson.
– Men det bör vara öppet att man gör det. Det ska inte ske bakom stängda dörrar och i hemlighetsmakeri.
”Klart att man påverkas”
Andersson säger att lobbyisterna pressar regeringen i bland annat frågan om friskolornas vinster.
– Det är mycket möjligt att lobbyisterna redan har påverkat Tidö-regeringens politik. Man har ett ointresse av att göra det som en majoritet av svenska folket vill, nämligen stoppa vinstuttaget ur skolorna. Sitter man tillsammans med friskolevinstlobbyn är det klart att man kan påverkas. Och regeringen har uppenbarligen påverkats.
Även SD-toppen Mattias Karlsson har deltagit på minst ett onsdagsmöte. Vad säger du om det?
– Det är naturligtvis anmärkningsvärt. Och jag har också förstått att det har väckt en del känslor. Det är tydligt att det finns krafter som verkligen vill släppa in SD i alla sammanhang. Men det är också anmärkningsvärt att SD sitter på hemliga möten med giriga lobbyister.
Socialdemokraterna har säkert massor av hemliga möten med LO, ABF och andra organisationer. Vad är det för skillnad?
– Det är inget hemlighetsmakeri. Det är ju också så att fackförbund är något annat än de här lobbyorganisationerna.
Är det ett problem att många personer rör sig mellan politiken och lobbybranschen?
– Det kan det verkligen vara. Jag menar, faktum är att vi har en friskolelobbyist som skolminister. Det påverkar säkert vilken linje regeringen kommer att hålla i förhållande till vinster i skolorna.
”Det blir väldigt kladdigt”
En av de inbjudna på Onsdagsmötet är skribenten PM Nilsson.
– Jag har också med mig det här med PM Nilsson, som ju har lobbat stenhårt för att man ska samarbeta med Sverigedemokraterna. Sedan belönas han med en statssekreterarpost hos statsministern, och när det visar sig att han brutit mot lagen upprepade gånger får han landa hos Timbro för att sedan gå tillbaka till ledarsidan på Dagens Industri. Däremellan hinner han bryta mot de krav som finns för hur man som statssekreterare ska hantera nya jobb efter att man avgått. Det är klart att det blir väldigt kladdigt, för att uttrycka sig försiktigt.