I sin nya bok Maffiapakten beskriver journalisten Lasse Wierup det ”nya” Sverige, ett land med ökande korruption och en ny gangsterekonomi.
Men det politiska intresset har koncentrerats på skjutningar och sprängningar.
– Den ekonomiska brottsligheten som ett hot har inte varit en prioritet, trots att vi vet att hårdare straff och bättre utredningar är mer effektivt mot den här typen av brottslighet än mot de så kallade barnsoldaterna, säger Lasse Wierup till Dagens ETC.
Detta betyder inte att man ska nonchalera eller minska insatserna mot gängen, men Lasse Wierup menar att det behövs en kraftsamling mot den ekonomiska brottsligheten:
– Det är märkligt att det inte har skett; det är klart att narkotika och bedrägerier ger brottsvinster, men den stora merparten av de 150 miljarderna man talar om att den organiserade brottsligheten omsätter handlar om ekonomisk brottslighet.
– Det handlar om milda straffsatser, en förlåtande attityd som gör att de här personerna som noga väger vinst mot risk kommer fram till att det är värt att göra det.
Det har utvecklats en attraktion hos människor både inom privat och offentlig verksamhet i förhållande till den organiserade brottsligheten, menar Lasse Wierup.
De kriminella nätverken har på kort tid värvat möjliggörare till omfattande brottslighet inom myndigheter, banker, advokater, revisionsbyråer, läkarmottagningar, fastighetsförmedlare med flera. I de flesta fallen har de inte tvingat eller hotat sig in, utan snarast bjudits in.
Att samarbeta med kriminella ger helt enkelt pengar genom nya affärer och ökad fakturering. I vissa fall handlar det om rena mutor.
Nepotismen inte ny
Nu ökar omfattningen och effektiviteten i affärerna och ett maffiasamhälle kan hålla på att skapas. Lasse Wierup ser inte detta som några nya företeelser, men det är nu andra som utför dem.
– Nepotism har länge varit ett känt svenskt fenomen när det gäller tillsättningar av tjänster och politiska poster. Vissa branscher, framför allt bygg- och anläggning, har genomsyrats av svarta kontrakt och pengar under bordet.
– Min kartläggning visar att ett nytt raster nu har adderats. Släkt- och vänskapslojaliteter från bland annat Mellanöstern sipprar fram, viljan att hjälpa en ”bror” kan vägra tyngre än respekt för lagar och regler.
För att få stopp på den här utvecklingen måste Sverige snabbt ta till nya grepp, annars ser vi början på ett nytt samhälls- och systemhotande normalläge.
Dödliga skottlossningar, söndersprängda bostäder och utomstående mordoffer är tragedier som Lasse Wierup tror att Sverige kommer att tvingas leva med länge, men han ser det inte som en omöjlighet att bekämpa de mordiska gatugängen. Samlar samhället sina krafter med polis, skola, socialtjänsten, bostadsbolagen och andra går det att komma åt dem.
Gängens verksamhet handlar i huvudsak om en icke avancerad grov brottslighet med grund i knarkhantering och de lever högt på sitt våldskapital, men det är en tillgång som också polisen har. Det är svårare att slå till mot den utvecklade ekonomiska brottsligheten.
– Våldsbrottsligheten är samhällshotande i den meningen att värdet på ett liv sjunker så djupt att vi riskerar att hamna i en helt annan våldsanvändning. Det verkligt systemhotande är att den allmänna välfärden förvandlas till en kassakista som alla kan sko sig på.
– Vi har två vägar att gå; antingen bli bättre på att skydda de förmåner vi har som medborgare eller att skära ner på välfärdssystemen. Där måste Sverige göra ett val och vi ligger idag närmre att skära ned vilket får stora konsekvenser.
Industri betald av skattepengar
Att den nya organiserade brottsligheten kan utnyttja sociala förmåner bygger också delvis på gamla försyndelser och tradition, men den gör det på ett nytt, effektivare sätt och till andra syften. I boken beskriver Lasse Wierup hur ett kriminellt nätverk använde skattepengar för att hålla igång sin verksamhet. Genom bidrag från Arbetsförmedlingen fick till och med många kriminella lön.
Detta är inte heller något nytt – många är de studieorganisationer och politiska föreningar som genom tiderna fått stora bidrag genom att förfalska medlemslistor och verksamhet. Det finns historiskt väldigt lite av kontroll när det gäller de typen av bidrag.
Men när den organiserade brottsligheten utvecklar verksamheten, så blir den genom alla bidrag och olika verksamheter en mycket stor industri betald av skattepengar. Med hjälp av tjänstvilliga revisorer, advokater, fastighetsförmedlare med flera döljs och tvättas vinsterna.
Det är uppenbart att svenska myndigheter varit naiva och att kontrollen måste skärpas. Men det är många som måste medverka, att stoppa telefonbedrägerierna kräver till exempel en reformering av bankerna.
– Samhället och bankerna har genomfört en rad förändringar som innebär att det blir lättare för användaren men det gör också systemet blir mindre säkert. Bankerna skulle kunna förändra hur de accepterar överföringar av pengar, visst skulle kriminella hitta nya vägar – men då får man förändra igen, säger Lasse Wierup.
”Måste arbeta mer för integration”
En stor del av den nya brottsligheten domineras stort av människor från andra delar av världen, ibland i samarbete med svenska näringsutövare.
– Vi får inte vara naiva, vi måste se att det kommer människor med andra erfarenheter från helt annorlunda samhällen till Sverige. En del av detta löser sig när de varit länge i Sverige och integreras i samhället, men vi måste se att det är många som kommer hit från ställen där det knappt finns ett välfärdssystem och få betalar skatt.
– Det innebär att vi måste förklara för och utbilda nyanlända i vad det svenska systemet innebär och vad det betyder och vad som krävs för att leva och bo här. Ví måste arbeta mycket mer för integration.
Detta är den ena sidan, men dessutom menar Lasse Wierup att kontrollen samtidigt måste utökas och en hel del naivitet måste försvinna.
– Sverige och Norden har länge utgjort ett litet undantag i världen med en homogen befolkning och en hög social tillit. Det har också betytt att vi inte behövt bygga upp lika stora kontrollorgan som andra länder tvingats till. Men den tiden är över nu.
Högre straff och strängare kontroll
Det finns en rad saker som snabbt kan göras. Mer kontroller, höja straffen för ekobrott, strängare kontroll av förtroendeyrken som advokater, mäklare och läkare. Lasse Wierup förordar också obligatorisk utbildning och ämbetsed, som Sverige hade förr, framför allt för anställda som avlönas med skattemedel.
– Organisatoriskt måste vi tänka riskbaserat, säger Lasse Wierup. Identifiera de befattningshavare som är mest värdefulla för den organiserade brottsligheten och skärpa övervakningen, minimera det individuella handlingsutrymmet och öka upptäcktsrisken för dem. Höj straffen för de som åker fast, på så sätt kan de, som i USA, välja att samarbeta med polis och åklagare för att få ett lägre straff. Men med dagens låga straff är det knappt ett incitament.
Men viktigast av allt är att sätta igång ett seriöst arbete omedelbart. Annars är risken påtaglig att vi fastnar i ett maffialiknande samhälle.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.