Skildringen kommer från antologin ”Vi också”, där 18 hbtqi-personer delar sina upplevelser av sexuella övergrepp på uppdrag av RFSL. Maria Niemi, som var redaktör för boken som kom ut 2021, blev först förvånad över att majoriteten av de som hörde av sig för att dela sina berättelser var män.

– Jag känner själv till många historier inom den lesbiska världen i och med att det är där jag har varit mest. Så jag blev förvånad över att de berättelserna var så få. Men samtidigt så tror jag att det är för att många män har burit på det här länge. Män har ofta inte har något som helst forum att berätta det i, medan kvinnor ofta pratar med varandra, säger Maria Niemi.  

"Största mörkertalet"

Under årets Pridevecka i Stockholm har hon tillsammans med psykologen Kalle Norwald, känd från SVT-programmet Gift vid första ögonkastet, Ken Gacamugan, modell och känd från tv-programmet Robinson, som driver podden Sex och fördom, Peter Håman som lett gruppsamtal via RFSL om män som har sex med män, och sexologen Suzann Larsdotter, samtalat om varför männens metoo-uppror uteblev. De är alla överens om att även män drabbas av sexuellt våld. Dagens ETC får intervjua dem efter seminariet. 

– Trots att vi har ganska mycket forskningsstöd, det brottsförebyggande rådet säger att sexuella brott mot män är det brott som har i särklass det största mörkertalet, så vet vi ganska lite. Det märkte jag när jag var med och öppnade upp akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset för män och transpersoner, då kom mängder av mejl, säger Kalle Norwald. 

Tvingats hålla en fasad 

Få av de män som drabbas av sexuellt våld polisanmäler. Och för många tar det lång tid innan de ens inser att de varit med om ett sexuellt övergrepp. Maria Niemi har funderat på dessa frågor i nästan 20 år, sedan hon först kom in i hbtqi-världen och förväntade sig att den skulle vara en trygg plats. 

– Och så upptäckte jag att övergrepp sker ju också i den här världen, men att ingen pratar om det. Jag upplevde det som att i vårt community så har vi känt att vi behöver hålla en god fasad utåt. Det är inte konstigt för det finns en hel del fördomar kopplade till oss. Men nu äntligen börjar de här berättelserna komma ut.

Att tala mer om samtycke är A och O. Förutom att förhindra övergrepp så leder samtycke även till bättre sex, säger Kalle Norwald. På politisk samhällsnivå måste man också arbeta med patriarkala normer och den toxiska maskuliniteten som motverkar män att våga tala om dessa ämnen. Ken Gacamugan tycker att man ska börja från tidig ålder. 

– Det enda vi lärde oss i sexualkunskapen var att du ska ha skydd och sen ska du ut i världen. Vi har inte lärt oss hur man ska ta hand om varandra och hur vi ska ta hand om våra kroppar, säger han. 

Många har varit offer och förövare

Peter Håman, som i fjol höll samtalsgrupper i RFSLs pilotprojekt om att prata om samtycke med män som har sex med män, började själv reflektera över personliga upplevelser. Att det funnits tillfällen när han inte velat men gått med på det ändå. Men också att det funnits tillfällen där han själv gått över någon annans gränser. 

– Man har kanske blivit osäker själv eller så har man kanske tänkt att detta är vad som förväntas och så checkar man inte av med den andre. Men väldigt mycket kan hända på vägen när man träffas för att ha sex så det behövs ett språk och en uppfattning kring att man kan ändra sig. Jag tror det är väldigt viktigt att förstå att man kan vara båda delarna, både offer och förövare, och troligtvis har många varit det. 

En vanlig missuppfattning när det kommer till sexuella övergrepp oavsett könstillhörighet är att det handlar om blåmärken och brutna ben. Men majoriteten av sexuella övergrepp har andra, mer psykiska konsekvenser. Andra missuppfattningar handlar om att det bara är män som utsätter kvinnor. 

– Det finns män som har varit utsatta för sexuellt våld av kvinnor, vilket ofta är så oerhört skamfullt för en man att berätta om på grund av hur normerna ser ut. Men det är samma sak här, det handlar inte om fysisk styrka, utan det handlar om maktrelationen och det psykiska övertaget som personen har, säger Suzann Larsdotter från RFSL. 

Ett nytt Metoo-upprop? 

Experterna tror att det internt i hbtqi-communityt har blivit en större öppenhet kring frågor om samtycke och sexuella övergrepp. Och från att ha varit helt tyst börjar det också komma fram i kulturen, som tv-serien Baby Reindeer och dokumentären om Kevin Spaceys övergrepp. Men det finns delade åsikter om ett större Metoo-upprop är att vänta för män. 

– Jag tror det, folk måste bara fortsätta prata om det, säger Ken Gacamugan. 

– Jag tycker det är viktigt att fundera på varför vi vill prata om det. Vi gör det inte för externa faktorer, för att säga att vi också är drabbade utan för att vi har ansvar för vår grupp i sig. Metoo för mig var ju att vi också är förövarna, säger Peter Håman. 

Suzann Larsdotter säger att det lätt kan bli en diskussion om berättelserna om sexuella övergrepp är en feministisk fråga. 

– Att folk tänker att nu ska inte männen komma, för strukturellt så är kvinnor mer utsatta än män. Men den feministiska kritiken mot männens Metoo blir en falsk dikotomi. Det handlar om alla som är utsatta oavsett kön eller könsidentitet. Alla som är utsatta måste få professionell hjälp och bli synliggjorda i det här.

Även Maria Niemi tror att det skulle hjälpa heterosexuella kvinnor att bilden av sexuella övergrepp breddas. 

– För det är också väldigt många heterokvinnor som utsätts av män. Och många som inte har erfarenheter av överfallsvåldtäkter utan andra övergrepp. Så ju mer vi kan prata om det, ju mer kan vi visa på de olika nyanserna som finns, att alla kan vara offer, alla kan vara förövare och så vidare, säger Maria Niemi.