KOM TILL BOKMASSAN!
ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister.
Här hittar du all information om evenemanget.
Styrelsen menar att flyktingkonventionen i praktiken gynnar de flyktingar som har starkare resurser, att den skapar långa väntetider för asylsökande och leder till att några av de som får avslag lever kvar som gömda i skuggsamhällen. Därför vill de omförhandla FN:s flyktingkonvention och i stället jobba för att ”EU:s asylprövning ska i ett nytt system ske utanför EU. Det ska därmed inte längre vara möjligt att få sin ansökan prövad genom att söka asyl direkt på plats i EU. Om så sker, ska den asylsökande sändas åter till ett säkert område utanför EU:s gränser där man ska kunna söka asyl”.
Redigera folkrätten
Att inte låta människor söka skydd i sitt land bryter mot folkrätten. Men partistyrelsen vill i stället skriva om folkrätten. Moderaterna ska arbeta ”för ett nytt kvotflyktingsystem, som ersätter dagens EU-gemensamma asylsystem. Ett sådant nytt kvotflyktingsystem förutsätter en förändring av FN:s asylrätt och EU:s asylregler”.
Liknande förslag kommer då och då från politiker världen över, säger juristen Madelaine Seidlitz, ansvarig för flyktingfrågor på Amnesty International.
– Man tycker att det blir mer ordning och reda, att man kan kontrollera vem som reser in, säger Seidlitz.
– Men så ser inte världen ut.
Amnesty har precis som svenska regeringar länge arbetat för att UNHCR:s vidarebosättningssystem ska byggas ut och att fler stater ska ta emot fler kvotflyktingar för att börja beta av UNHCR:s långa kö. Men hur bra det arbetet än skulle gå menar Madelaine Seidlitz att det inte går att ersätta rätten att söka asyl med ett kvotflyktingsystem, bland annat eftersom UNHCR inte kan finnas överallt.
– Det finns ingen motsättning. Vidarebosättningssystemet kompletterar rätten att själv ta sig vidare och söka asyl och få en prövning i det specifika landet.
M: Vill rädda liv
Bakom förslaget står framför allt Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell. Under en debatt som arrangerades nyligen av den liberala tankesmedjan Fores menade han att den nya linjen skulle rädda liv.
– Vi måste ta det här klivet därför att vi kan inte ha det på det här sättet längre. Det är helt uppenbart att det system vi har i dag är jättevackert när man läser om det, vackra ord, men alla ser vad som händer på Medelhavet.
Om man ska få EU-länder att ta emot fler kvotflyktingar måste också antalet som kan ansöka om asyl direkt i EU minskas eller tas bort, menade Jonas Forssell.
Globala konsekvenser
Han fick mothugg av Viktor Banke, advokaten som jobbat med många asylfall de senaste åren och nyligen kom ut med boken ”Andrum”, som handlar om hur debatten de senaste åren har förflyttats från att handla främst om flyktingars behov till att handla om vilka behov Sverige och de svenska systemen har. Han medgav under debatten att asylrättssystemet har brister, men menade att det är det minst dåliga system världen har.
– Det innebär räddningen för otroligt många människor runtom i världen. Och man bör noga fundera på vad det skulle innebära om välbärgade länder i Europa börjar säga att vi har den här gränsen och sedan har vi ingen asylrätt.
”Hjälper många människor”
Banke påpekade att Bangladesh i dag tar emot flyktingar från Burma eftersom ”det internationella samfundet har lovat varandras medborgare att om du kommer hit och åberopar skydd så har du en rättighet. Det är inte bara något som är fint i teorin”.
– Vad skulle till exempel hända i Bangladesh om man inte hade asylrätten? Då skulle de säga ”vi har tagit våra 40 000 som vi fastställde i förra årets budgetproposition, vi är ledsna att den här konflikten utbryter nu”.
– Missförstå mig rätt. Det är klart att asylrätten hjälper många människor, svarade Johan Forssell, och fortsatte:
– Och man kan så klart önska sig både och, att man ska både kunna söka asyl när man kommer till Europa och att man ska ha säkra zoner överallt i världen där man ska kunna söka asyl också, absolut. Det är bara den lilla detaljen i sammanhanget att det finns inget stöd idag för det, det finns inget stöd hos vare sig befolkningarna eller hos medlemsstater.
Tidslinje
16 augusti 2014
”Jag ber svenska folket att ha tålamod och öppna sina hjärtan för de utsatta vi ser runtom i världen.”
Fredrik Reinfeldt vädjar till solidaritet under sommartalet på Norrmalmstorg i Stockholm.
8 maj 2015
”Vi vill visa att det ska löna sig.”
Anna Kinberg Batra presenterar partiets nya flyktingpolitik. Bara den med anställning ska få permanent uppehållstillstånd.
17 oktober 2015
”Nu tänker jag visa att det blir verklighet.”
Anna Kinberg Batra efter att den nya flyktingpolitiken klubbats under partiets stämma. Moderaterna får igenom sina krav på tillfälliga uppehållstillstånd i efterföljande migrationsöverenskommelse.
29 oktober 2015
”Vi behöver säkra att resurser som ska gå till barn också gör det.”
Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell vill skärpa ålderskontrollen av flyktingbarn.
9 november 2015
”Väntar någon form av systemkollaps.”
Anna Kinberg Batra kräver att en stor del av de asylsökande avvisas direkt vid Sveriges gräns.
14 april 2016
”Full tillgång till välfärd får man när man arbetar i Sverige, när man har permanent uppehållstillstånd eller om man är svensk medborgare.”
Moderaternas dåvarande ekonomiskpolitiska talesperson Ulf Kristersson presenterar partiets skuggbudget som innebär en nedskärning av bidragen till flyktingar.
20 juni 2016
”Vi vill stifta en ny lag som är hållbar och långsiktig.”
Moderaterna vill att den tillfälliga utlänningslagen ska göras permanent. Det meddelar Anna Kinberg Batra dagen innan riksdagen tar sitt beslut.
19 januari 2017
”I utskottsarbetet och riksdagsvardagen har det funnits en beröringsskräck mot framför allt SD.”
Anna Kinberg Batra öppnar för samarbete med SD i riksdagen. Något som utlöser en intern kris inom partiet, och som i augusti leder till att hon avgår som partiledare. Ulf Christersson, som nominerats till partiledarposten har sagt att han stängt dörren till SD, men också att SD-beskedet i januari har tolkats felaktigt.
