– Dagens system är helgalet. Det finns ingen demokratisk kontroll av antagning och finns friskolor har de också enligt lag autonomi.
Kommunen har idag inget tillsynsansvar, är man exempelvis kraftigt missnöjd med friskolornas arbete så står kommunerna handfallna.
– Är medborgare inte nöjda ska de kunna ringa mig så ska jag kunna göra något åt det. Om man till exempel har en skola med sämre kunskapsresultat eller lärarbehörighet, då måste man gå in och satsa extra på den skolan så vi får en likvärdighet, det säger ju riksdagen att vi ska ha. Det är ofta en bra idé att inte strunta i lagen.
Lärare ett serviceyrke
En stor del av problemen som marknadsskolan tillför enligt Robert Wenglén är förändringen av läraryrket.
– Att vara lärare är en samhällskritisk verksamhet som kräver en viss utbildning. Med marknadsskolan har det blivit mer av ett serviceyrke, enligt Robert Wenglén.
Marknadsskolan har gjort läraryrket mer praktisk inriktat och det finns inte inom skolans värld samma starka kår som skyddar professionen jämfört med exempelvis läkarkåren som säkerställer att arbetet sker på ett korrekt medicinskt sätt. Men ett lika stort problem är den standard som friskolor tillåter lärare att arbeta inom.
– Det finns några skrämmande exempel där friskolor i större utsträckning tar in obehöriga lärare, där de har fler elever i klassrummen, och så vidare. Något som varit uppenbart i alla år är också att friskolor inte har en anpassad lärmiljö.
Elever i friskolor kan flytta in i gamla kontorslokaler, där det oftast saknas salar för kemi- och biologiundervisning. Skolmatsalar är sällan anpassade eller saknas ibland helt.
Filosofen Jonna Bornemark om hur mätningen har skadat skolan.
Pinnjakt i skolan
Robert Wenglén är också kritisk mot att skolan i allt större grad styrs mot kontroll och redovisning efter den så kallade New Public Management- modellen. I kombination med friskolesystemet så försämrar ett sådant system både tilliten till ledarskapet och kvaliteten i skolan menar han.
– När offentliga organisationer skulle implementera NPM blev det galet på många sätt. Det blev en pinnjakt, där man tappade syftet med målstyrningen och hur man på bästa sätt utför den.
Friskoleförespråkarnas främsta argument är ofta att vinstdrivande skolor behövs för valfriheten. Det stämmer inte enligt Robert Wenglén. Idag kan elever önska och söka vilken skola man vill. Han menar också att valet inte är något värt om skolorna inte håller en god kvalitet. En tredje sak är att argumentet om att vinstintresse skulle krävas som morot för att hålla hög kvalitet inte håller.
– Då borde väl kommunerna också kunna ha ett vinstintresse om det är så viktigt för kvaliteten. Enligt samma logik borde försvaret och alla offentliga sjukvårdsenheter också ha vinstintresse.
Så konkurrens skapar inte bättre kvalitet?
– Så fungerar marknadslogiken men då måste några förutsättningar vara på plats. Det ena är att det är privat finansierat. Att man betalar själv annars blir konkurrensen vingklippt. Sedan måste det finnas ett brett utbud, annars är det svårt att ha något att välja på. De flesta friskolor har inte någon väldigt annorlunda pedagogisk idé, som var grundtanken. Idag väljer elever friskolor för att de har ett annat elevunderlag.
Till hur stor del upplever du att du blir lyssnad på av dina moderata riksdagskamrater?
– Jag tänker att man måste ha med sig att Moderaterna alltid är företagarvänliga och representeras av många företagare. Då är man lätt lite indoktrinerad i marknadslogiken. Man har kanske inte helt koll på vilka områden man ska låta marknaden styra och på vilka områden som den inte lämpar sig. Sedan är moderater precis som socialdemokrater ganska lojala med partiledningens politik, men jag vet ju att det finns många moderata kommunalråd och politiker och för den delen centerpartister och liberaler som också inser att det är något i systemet som inte är bra med oönskade friskoleetableringar som kompenseras för kostnader man inte har samt skapar kvalitetsproblem och övervinster. Jag är ganska övertygad om att det kommer bli en svängning även inom de borgerliga partierna i den här frågan.
Robert Wenglén vill att vi successivt ska anpassa systemet genom differentierad skolpeng där kommunernas skolor får mer för de har ett större ansvar. Han vill också lägga ner kösystemet, säkerställa ett kommunalt självstyre och ställa krav på en högre professionsutveckling.
– Missförstå mig inte, jag är för friskolor, men emot vinstdrivande, och jag är inte för en fri etableringsrätt. Det strider dessutom mot grundlagen.
