BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Jag såg det där som hastigast och han verkar … Vi vet ju genom många undersökningar att de som uppbär socialbidrag redan nu känner skam över detta.

Är det uppseendeväckande att en politiker över huvud taget uttrycker sig så här om bidragstagare? 

– I vår tid och med den historia vi har, absolut. Vi vet ju till exempel att vi fick vår första fattigvårdslag 1918 där man gav rätt för de fattiga till socialbidrag, och det har visat sig ha betytt väldigt mycket för egenvärdet för den här gruppen.

Leder till rädsla och oro

Hans Swärd berättar vidare att forskningen visar att socialbidragstagare redan idag har det svårt psykologiskt. De drar sig undan, pratar ogärna om sina problem eller det faktum att de går på socialbidrag, och att då öka deras skuldkänslor genom att skambelägga bidragstagande ytterligare skulle få rakt motsatta effekter, tror han.

– Det är redan nu svårare att hjälpa den här gruppen än många andra grupper i samhället just för att de sluter sig och känner en typ av fattigskam som leder till rädsla och oro. Idag är till exempel socialbidrag till för grupper som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden. Det blir ju svårare att hjälpa dem till arbete om de skäms och inte vill söka kontakt med andra människor.

Hur har samhällets syn på bidrag förändrats?

– Det är säkert så att samhällsklimatet har förändrats en del så att man kan göra den här typen av uttalanden. Det hänger ihop med att det numera är acceptabelt att klyftorna ökar mellan fattiga och rika. Men om man löper hela den här linan ut så innebär det samtidigt att vi backar tillbaka till ett samhälle som jag tror att i alla fall de flesta partierna inte vill gå tillbaka till.

Under 2015 fick 226 511 hushåll ekonomiskt bistånd enligt Socialstyrelsen, totalt betalades det ut drygt 10,6 miljarder kronor i bidrag. Hanif Bali skriver i sina inlägg om ”bidragens marginaleffekter”, alltså hur mycket man tjänar på att gå från bidrag till ett arbete, och jämför med 70-talet. Då var det inte lika många som nyttjade bidrag, trots att de hade rätt till det.

– Man kan inte jämföra med 70-talet, arbetslöshetssituationen såg ju helt annorlunda ut, vi hade fred på arbetsmarknaden. 60- och 70-talen var rekordår och Sveriges utveckling gick väldigt snabbt eftersom vi inte bombats sönder och samman under Andra världskriget. Jag tror att det där är mer folkhemsnostalgiska uppfattningar, säger Hans Swärd.