– Vi måste stoppa arbetskraftsinvandring till mindre kvalificerade arbetsuppgifter, som kan göras av människor som finns här, sa Ulf Kristersson under pressträffen där förslaget presenterades.

Moderaterna vill cokså lägga till ett försörjningskrav om den som har fått arbetstillstånd i Sverige ska ta hit sin familj. Ett förslag som även finns med i delbetänkandet av den statliga utredning om arbetskraftsinvandring som också lades fram förra veckan.

– Om man ska ta hit sin familj behöver man också kunna försörja sin familj, säger Rikard Larsson (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet.

I Moderaternas förslag ingår dessutom krav på att den som har fått arbetstillstånd i Sverige måste ha en viss bostadsstandard för att få ta hit familjen. Exakt hur det ska se ut framgår inte, men i förslaget står: ”försörjningskravet ska innefatta ett tydligt krav på bostad av viss storlek och standard.”

”Inte rimligt”

Christina Höj Larsen, migrationspolitisk talesperson för Vänsterpartiet och ersättare i socialförsäkringsutskottet, tycker att kravet är absurt.

– Att i bostadsbristens Sverige kräva av människor som nyligen flyttat hit att de ska bo på ett visst sätt är inte rimligt. Det är nog en stor del av de som bor i Stockholms innerstad som inte hade klarat ett sådant krav, säger hon.

Hon tycker inte heller att det som både Moderaterna och den statliga utredningen föreslår – krav på försörjningsplikt – är en bra idé.

– Människors rätt att leva med sin familj ska inte avgöras av hur rik man är. En massa människor i Sverige lever med sina familjer utan att tjäna 30 000 kronor i månaden. Det här kravet osar lite klassförakt, och handlar mer om att signalera att människor utifrån inte är välkomna att leva med sina familjer här.

Socialdemokraterna tycker dock att försörjningskravet är rimligt. Att också ställa krav på en viss bostadsstandard utesluter Rikard Larsson inte heller.

– Vi är öppna för det, men i så fall får konsekvenserna av ett sådant krav utredas först, säger han.

Försvårar även för bristyrken

Flera arbetsgivarorganisationer har dock motsatt sig skärpningarna av reglerna för arbetskraftsinvandring, inte minst när det gäller förslaget om lägstalön. Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, menar att även många bristyrken i så fall inte längre kommer kunna ta in arbetskraft utifrån.

– Inom vissa teknik- och designyrken kommer man till exempel inte klara ett lönekrav på 32 000, särskilt inte när man behöver rekrytera yngre personer. Hela det här resonemanget bygger på att de som inte har de mest kvalificerade jobben inte bidrar i Sverige, men 90 procent av arbetskraftsinvandrarna har gymnasieutbildning och det offentliga tjänar även på arbetskraftinvandring inom de enklare yrkena.

Men samtidigt är arbetslösheten hög, kan inte den minska om inhemsk arbetskraft tar de här jobben istället?

– I många fall handlar det om att arbetsgivarna inte får tag i arbetskraften i Sverige. Även om vi har hög arbetslöshet bland nyanlända till exempel, så matchar inte de alltid den arbetskraft som behövs. Innan pandemin var det brist på personal även inom städning och hemservice. Då måste man kunna vända sig utomlands, säger Patrick Joyce.

Systemet missbrukas

Samtidigt finns många exempel på när utländsk arbetskraft har utnyttjats – inte minst det fall som Dagens ETC berättat om, där restaurangkedjan Indian Garden anställt människor från Bangladesh mot betalning, lovat dem arbetstillstånd i Sverige men istället låtit dem arbeta under slavliknande förhållanden. Tove Nandorf, utredare på LO, menar att det är just den typen av utnyttjade som gör att reglerna för arbetskraftsinvandring måste skärpas.

– Vi har påtalat sedan dagens system infördes 2008 att det är alldeles för slappt, och vi har sett mängder med gånger hur det har missbrukats. Det har lett till att människor har kommit hit i hopp om arbetstillstånd men sedan hamnat i slavarbete för svältlöner.

I den statliga utredningen föreslås ett antal åtgärder som ska minska utnyttjandet av arbetskraft, som att försämringar av anställningsvillkoren måste anmälas till Migrationsverket. Men Tove Nandorf menar att förslagen är långt ifrån tillräckliga.

– Blir det inte skarpare förslag än så här kommer fusket kunna fortsätta. Vill vi verkligen förhindra utnyttjande krävs det bland annat att det blir obligatoriskt för alla arbetsgivare att när anställningen börjar skicka in anställningskontrakt till Migrationsverket, och därefter måste det ske löpande kontroller av arbetsplatserna för att säkerställa att kontrakten verkligen följs.

Men allra viktigast tror Tove Nandorf att det är att återinföra en arbetsmarknadsprövning – alltså att till exempel Arbetsförmedlingen bedömer vilka yrken som är bristyrken.

– Det skulle göra att man inte kan få arbetstillstånd för de yrken där det inte råder arbetskraftsbrist, och därmed kan man inte plocka diskare från till exempel Bangladesh, säger hon.

I varken Moderaternas förslag eller hos den statliga utredningen finns ett sådant förslag med. Men även Vänsterpartiet hoppas på att det kan bli en sådan skrivning när slutbetänkandet läggs fram i höst.

– Vi tror att det hade varit bra. Då vet vi ifall det verkligen behövs till exempel diskare, eller om det finns andra motiv till att de tas hit, säger Christina Höj Larsen.