Hon tar fram en påse med leksaker i. Snart treåriga Elise sätter handen i påsen och lyfter ut en bil.
– Vad är det? frågar Petra Karlsson.
– En bil, svarar Elise.
Samtidigt matar 1,5-årige Alwin en tygekorre med grankottar.

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

Petra Karlsson har varit dagbarnvårdare sedan 2011. Innan dess arbetade hon inom äldreomsorgen och senare som kantpressare inom industrin. Att hon beslutade sig för att i stället bli anställd av kommunen och arbeta med barn i sitt eget hem beskriver hon som det bästa beslut hon har fattat i sitt liv.

– Jag ska erkänna att jag knappt visste att det här fanns när jag såg annonsen. Men nu är jag otroligt stolt över mitt yrke, säger hon.

Hon är inte ensam om att inte ha känt till yrket. När ETC Jönköping pratar med både dagbarnvårdare och föräldrar så är det många som säger ungefär samma sak. Många har trott att dagmammor, som de hette förr, inte finns längre. Samtidigt har de blivit positivt överraskade och uppskattat det när de väl antingen börjat arbeta med det eller har haft sina barn i familjedaghem.

Det är bland annat bristen på kunskap om familjedaghem som den styrande alliansen i Jönköpings kommun vill förändra på. Men frågan är känslig. Här finns en tydlig ideologisk skillnad mellan de politiska blocken.

Barngrupperna i Jönköping blir större. Det behövs ständigt nya förskolegrupper. Alliansen i Jönköping har hoppats kunna lösa delar av det problemet med att det kommer till nya familjedaghem. Det skulle både ge fler platser och vara en billigare lösning än förskolan.

Antalet familjedaghem

I budgeten för 2017 gavs barn- och utbildningsnämnden därför i uppgift att utreda hur antalet familjedaghem kan bli fler. När utredningen presenterades efter sommaren var det däremot ingen positiv läsning för den som vill genomföra satsningen. Under 2016 annonserade kommunen åtta gånger efter dagbarnvårdare. Totalt fick de 51 sökande – men bara två av dem anställdes. De andra ansågs inte vara behöriga eller så var de inte personligt lämpade eller saknade en lämplig bostad för barnen.

Utredningen föreslog därför att kommunen skulle satsa mera på marknadsföringen av yrket. De skulle framför allt satsa på filmer i sociala medier. Ansvarigt kommunalråd, Andreas Sturesson (KD), gjorde då något relativt ovanligt och körde över förvaltningen och föreslog ännu mer åtgärder. Han vill att satsningen på marknadsföringen ska utökas ännu mer – och att nämnden även ska se över arvodena till dagbarnvårdarna. Ett högre arvode tror han kan locka fler till yrket.

Lyfte frågan

Men när han lyfte frågan i kommunfullmäktige för en dryg vecka sedan blev debatten hätsk. Med stöd av SD fick alliansen igenom förslaget. Men det var först efter en debatt som vid en första anblick närmast kan beskrivas som märklig.

Socialdemokraternas kommunalråd Ilan De Basso gick upp i talarstolen och sa att hans tre barn har gått i familjedagvård. Han sade sig gilla formen. Men ändå ville han som socialdemokrat inte titta på en höjning av arvodena för dagbarnvårdarna. Han ville inte heller satsa på ytterligare marknadsföringsåtgärder eftersom intresset för familjedagvården är för lågt. Ilan De Basso fick medhåll från både Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Samtidigt gick borgerliga politiker upp i talarstolen och talade sig varma för en höjning av arvodena i det här kvinnodominerade och lågavlönade yrket.

Vid första anblick är det här en kovändning jämfört med hur debatten brukar se ut i kommunfullmäktige. Men här finns också en djupare ideologisk skillnad mellan de politiska blocken som inte lika tydligt kom fram i debatten.

Från borgerligt håll handlar det som vanligt om valfrihet.
– Jag är som bekant för valfrihet. Men här handlar det inte om privata alternativ. Här är fokus på valfriheten mellan förskola och familjedaghem, säger Andreas Sturesson (KD).

Men i det rödgröna blocket finns även en djupare ideologisk förklaring till motståndet.

Förskolan, eller dagis som det hette på den tiden, kom till under mitten av 1970-talet. Då var det en reform som uttalat hjälpte kvinnor ut i arbetslivet. Innan dess hade det varit en tydligare klassfråga om en kvinna kunde arbeta eller inte. Men med dagisreformen kunde plötsligt alla familjer ha två arbetande föräldrar.

Ut i arbetslivet

Antalet kvinnor som ville ut i arbetslivet var däremot fler än det fanns dagisplatser. Då kom behovet av dåtidens dagmammor. Dels gjorde det att fler familjer kunde ha två arbetande föräldrar – men det gjorde också att arbetslösa kvinnor, ofta hemmafruar på landsbygden, kunde få en försörjning.

Sedan dess har mycket hänt. Dagis har blivit en förskola med en tydlig pedagogik. Hemmafruar har blivit något som i de flesta fall hör till det förgångna – och dåtidens dagmammor har blivit färre och färre. Nu har dagmammorna i stället blivit dagbarnvårdare. I dag arbetar de pedagogiskt, i likhet med förskolan, men oftast i sitt eget hem.

I dag finns det 45 dagbarnvårdare som arbetar utifrån sitt eget hem i Jönköpings kommun. Utöver det finns det ungefär 15 som arbetar i så kallade pol-lägenheter. Arbetsdagarna är långa och därför är dagbarnvårdarna i de flesta fall lediga en dag i veckan. Då är barnen i stället i en pol-lägenhet. De kommunala dagbarnvårdarna träffas utöver det oftast en dag i veckan för gemensamma aktiviteter med barnen.

Dagbarnvårdarna fyller en viktig funktion för framför allt barn som av olika anledningar har svårt att vara i stora grupper. Men flera föräldrar ser också fördelar med att deras barn får tryggheten av att varje dag tas om hand av samma person i en hemmamiljö.

I det större perspektivet ser däremot framför allt rödgröna politiker problem med att dåtidens dagmammor finns kvar i den nya formen.
– Man permanentar en ny underklass och tvingar en del som har brutit sig loss ur kvinnans underklass att återvända dit, säger Ewa Swedberg (S), kommunfullmäktigeledamot.

Hon drar likhetstecken mellan alliansens vurm för familjedaghem och KD:s satsning på vårdnadsbidraget – eller hemmafrubidraget, som det kallades av de politiska motståndarna.

– Det är en kvinnofälla. Det är en konservativ kvinnosyn och ett sätt att tjäna pengar på att kvinnorna stannar hemma, säger hon.

Dagmammor fyllde sin funktion

Ewa Swedberg understryker att dåtidens dagmammor fyllde sin funktion. Men att vi i dag, med en utbyggd förskola, inte längre behöver dem. I stället blir satsningen på familjedaghem i förlängningen något som riskerar göra att hemmafruarna återigen blir fler. Med lågavlönade mammor som arbetar från hemmet – som tar hand om både sina egna barn och andras. Det i stället för att arbeta än mer aktivt för att både kvinnor och män ska få en högskoleutbildning och arbeta i förskolan.

Dagbarnvårdarna i Jönköpings kommun får en utbildning av Jönköpings kommun på totalt tio veckor utspridda över ett läsår. Men i en situation där de senare eventuellt behöver byta arbete så kan den utbildningen inte konkurrera med en högskoleutbildning. Det leder till att barndagvårdarna har en svårare situation på arbetsmarknaden – och resultatet blir då en tillbakagång för kvinnofrågan.

Andra socialdemokrater som ETC Jönköping pratar med understryker att motståndet mot barndagvården är stort inom socialdemokraterna av exakt det skälet. Däremot undviker ledningen, av taktiska skäl, att uttrycka varför man är motståndare till det. Man undviker att prata om kvinnoperspektivet för att i stället prata om att behovet inte längre finns. Den enda som lyfte det perspektivet i kommunfullmäktige var just Ewa Swedberg.

– Jag var själv förvånad över att det inte kokade till mer i debatten i kommunfullmäktige. Men det var ett antal av mina partikamrater, tjejer alltså, som sa ”ta ordet, ta ordet, gå upp igen”, säger Ewa Swedberg.

I familjedaghemmet i Ryd lyser den politiska debatten med sin frånvaro. Barnen och Petra Karlsson går in för att så småningom börja laga mat. Petra Karlsson är stolt över sitt jobb även om hon gärna såg att ersättningarna höjdes.

– I stort arbetar vi precis som på förskolan bara att vi lagar maten själva med barnen. Det är underbart att se hur barnen utvecklas. Hur mycket de lär sig bara av att leka fram det, säger Petra Karlsson.

Samtidigt går 2-åriga Lily fram till matbordet och tar en haklapp.
– Är du hungrig? Ja, vi ska börja med maten nu, säger Petra Karlsson.