– Det är ett viktigt jämlikhetsförslag. Även om fler elever de senaste åren klarar skolan är ett stort problem att så många elever varje år går ut grundskolan utan behörighet, sa skol­minister Lina Axelsson Kihlblom (S) under en presskonferens i vintras, där regeringen presenterade sitt förslag. 

Men vad för typ av lovskola som eleverna erbjuds skiljer sig åt mellan olika kommuner. En granskning som tidningen Ämnesläraren har gjort visar att skillnaderna är stora inte minst när det gäller andel behöriga lärare. På vissa skolor är en stor andel lärare behöriga, medan det i över hälften av kommunerna saknas behöriga lärare. Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, menar att det är illa att skillnaderna är så stora. 

– Skolan ska vara likvärdig, men det är den inte. Det är tydligt att samma problem gäller lovskolan, säger hon.

Att många lovskolor saknar behöriga lärare förvånar henne inte, men däremot upprör det.

– Med tanke på att det är lärarbrist är jag inte överraskad. Men det är det som är så knäppt med den här satsningen, att elever som under nio år inte har fått möjlighet att klara godkänd nivå ska göra det genom en lovvecka med outbildade lärare, det är inte särskilt sannolikt. Behöriga lärare är helt avgörande, och särskilt för den här gruppen.

Lovskola inte lösningen

Johanna Jaara Åstrand är överhuvudtaget kritisk till lovskolan. Hon menar att den har blivit en politiskt lösning för att försöka reparera skolsystemets brister. 

– Lovskola tar inte hand om själva problematiken – att vi har elever som inte får det stöd de har behov av och rätt till under ordinarie läsår. Det är självklart jätteallvarlig att vi har elever som inte blir godkända, men lovskolan är inte lösningen, säger hon.

I vilken grad lovskolan faktiskt gör att eleverna klarar gymnasiebehörigheten är inte heller helt klart – statistik saknas över hur många som lyckas läsa upp sina betyg. Men en i rapport från Skolverket är en av slutsatserna att elever som läser upp ett icke godkänt betyg (ett F) på lovskola för att därmed få behörighet till gymnasiet, i lägre grad tar gymnasieexamen än elever som är godkända (har ett E) när de går ut grundskolan. Skolverket skriver att ”stödet behöver ges tidigare för att eleverna ska klara gymnasieskolan”. 

”Inte en likvärdig skola” 

Den slutsatsen håller Åsa Morberg, forskare och docent i didaktik, med om.

– Lovskola är ett nederlag för skolan. Jag tror inte att det finns en enda studie som visar på lovskolans effekter. För mig är det självklart att insatser ska sättas in mycket tidigare. Eleverna har rätt till det och ska inte behöva straffas genom att inte få det lov de så väl behöver, säger hon.

Granskningen från Ämnesläraren visar också att många av de elever som deltar i sommarskolan inte lyckas läsa upp sina betyg. Bara 19 procent av eleverna som går ut årskurs nio utan gymnasiebehörighet lyckas bli godkända efter lovskolan, enligt tidningens enkät som besvarats av 120 kommuner. Även här syns en stor skillnad mellan kommunerna. I till exempel Bollebygd, Hallsberg och Ekerö klarade över hälften av lovskoleeleverna att bli godkända, medan 25 kommuner svarade att inte en enda elev nådde målen. Åsa Morberg tycker att det är uppenbart att lovskolan inte fungerar som den jämlikhetssatsning regeringen vill få det till.

– Vi har inte en likvärdig skola idag, och lovskolan kan inte ändra på det. Bara en sådan sak som att en del knappt har några behöriga lärare alls visa väl det, säger hon.

Markaryd var den kommun som förra året hade lägst andel behöriga lärare i lovskolan. I år har de lyckats locka till sig fler, och är nu uppe i 40 procent behöriga. Stig Hasselgård, verksamhetschef för grundskolan, tycker att lovskolan fungerar bra, trots att det saknas utbildad personal.

– Ja, det är min bild. Men det klart att vi vill ha behöriga lärare i första hand, och vi försöker få in så många vi kan. Men även annars har vi ganska svårt att få hit behöriga lärare, säger han.

Enligt Stig Hasselgård tackar ungefär hälften av eleverna som uppmanas att delta i lovskola ja till att gå. För dem är lovskolan en viktig möjlighet, säger han. 

– Det är jättebra att de får den här chansen. De kan koncentrera sig på det som de har svårt för, och få extra hjälp. Det blir ett sätt att komma vidare i sin utbildning.