Lotta Gröning uppskattar L-stödet – men trivs på Epoch Times
Bild: Fredrik Sandberg/TT, Arkiv (montage)
Dagens ETC
När Liberalerna håller provval inför vårens val till Europaparlamentet heter medlemmarnas toppkandidater Karin Karlsbro och Anna-Maria Corazza Bildt. På delad tredjeplats hamnar Lufs kandidat Simona Mohamsson och den forna vänsterjournalisten Lotta Gröning.
– Det är hedrande – men jag tänker inte gå vidare med kandidaturen eftersom jag hamnar förmodligen för långt ner, säger Gröning till Dagens ETC. Kampen fortsätter på andra sätt:
– Om jag kunde skulle jag göra revolution för landsbygden.
Det som kallas provval är egentligen en rådgivande medlemsomröstning som en nomineringskommitté ska ta i beaktande när listorna fastställs. Det troligaste är att sittande parlamentariker Karin Karlsbro, som i provvalet fick 1 329 stycken röster, blir partiets förstanamn. På andra plats kommer Anna Maria Corazza Bildt med strax över 1 000 röster.
Lotta Gröning är glad och rörd över att ha fått drygt 500 röster.
Hur känns det? Ligger det i linje med hur du känner att ditt stöd är i partiet?
– Nej, men du. Jag måste ändå säga så här. Jag har inte lyft ett finger för att hamna på den här listan.
Hon skrattar.
– Jag har inte gjort någonting, utan folk har ringt och frågat om de får nominera mig. Och så fick jag så många nomineringar från Skåne i söder till Norrbotten. Jag är journalist och har just nu tonat ner min liberala politik. Men så tänkte jag att jag väl ställer upp i provvalet och så får man se. Jag är väldigt, väldigt rörd över att hamna så pass högt upp. Det är väl ett av de roligaste minnen jag kommer att ha från Liberalerna, om jag ska vara ärlig.
EU-nej blev EU-nja
Lotta Gröning har alltid gjort motstånd och för 25 år sedan var hon känd som Norrbottens rödaste sosserebell. Under 90-talet var Gröning en av de starkaste rösterna i nej-kampanjen om EU-medlemskap, och som långvarig politisk chefredaktör på NSD sågade hon ofta den socialdemokratiska ledningen. Partiet svängde för mycket åt höger, glömde bort landsbygden och ströp folkrörelsen. EU-motståndet och kritiken höll på att få henne sparkad – flera gånger.
– Men varje gång blev det folkstorm, och så slutade det med att jag fick mer makt och utrymme än innan. Vi var Nordens största tidning som sa nej till EU och euron. Idag kräver jag inte ett utträde men jag ser ju problemen. Och det är en brist att vi aldrig diskuterar EU-politik ordentligt i Sverige. Det kommer aldrig ut något nyttigt från EU-utskottet i riksdagen. Och det är en farlig väg om vi inte får med oss människor i den politiska kampen. Där vill jag representera något helt annat än de traditionella liberala toppolitikerna.
Sedan dess har den röda rosen blivit blå och bytt block. Idag kallar hon Liberalerna för "Stockholmspolitiker" med väldigt dålig förankring ute i landet. Där ser hon en möjlighet att bli partiets röst för landsbygden och för en annan jordbrukspolitik.
– Jag ställer upp för landsbygden, förstås. Och för demokratin. Det demokratiska underskottet är besvärligt och Liberalerna har tappat den lokala kontakten.
Partiet kommer förmodligen att satsa helhjärtat på de här två kandidaterna som är i topp men jag ville ändå ställa upp, säger hon, och lägger till att risken är stor att hon petas till längre ner på listan.
– Provvalet räcker för mig. Jag kommer inte att ställa upp, och oavsett hamnar jag ju inte i toppen. De kanske till och med plockar ner mig till tionde plats eller något sådant. Jag kommer inte att överge mitt yrke som journalist för att slåss om högre placeringar. Men den här upplevelsen är det finaste jag fått från tiden i Liberalerna, kan jag säga.
Inget parti går att beskriva som folkrörelser idag, och gamla Folkpartiet skulle vända sig i graven om de såg Liberalerna.
– De drev jordbruksfrågor, försvaret och skolan. Under den tiden var de giganter i Västerbotten. Men nu har alla partier förlorat medlemmar och bytt väljare. Man siktar in sig på medelklassen i storstäderna där man kan få flest röster. Landsbygden och vanliga arbetare hamnar utanför. Och Liberalerna är ju uteslutande ett storstadsparti idag trots att det är väldigt mycket i deras politik som vore bra för landsbygden.
Du har ju grillat Folkpartiet och Liberalerna hårt från vänster under 00- och 10-talen. I en intervju med Jan Björklund ifrågasätter du om liberaler kan vara feminister på riktigt, säger att de står för en kass modern arbetsrätt och att Björklund själv fiskade i sverigedemokratiska vatten...
– Ja, jag kritiserar dem nu också. Jämt. Jag är ingen som sitter still i båten. Jag är en individualist som driver de frågor jag tror på, och jag har alltid gått med fotfolket. Med småföretagare, med landsbygdsbefolkningen som hamnat utanför. Där har jag alltid stått och där står jag kvar. Jag tycker egentligen inte att jag har förändrats alls.
Rekryterades av Sabuni
Bakgrunden till Lotta Grönings engagemang i Liberalerna är ett övertygande telefonsamtal från dåvarande partiledare Nyamko Sabuni. Kända kandidater som Gröning och Dominika Peczynski skulle lyfta siffrorna i riksdagsvalet och man skulle få en plattform för sina hjärtefrågor.
Lotta tackade ja men effekten uteblev, och i efterhand säger hon att partiapparaten inte fanns där. Man stöttade inte kandidaterna och glömde bort de gräsrötter som finns kvar.
– Vi fick ingen hjälp från partiet centralt. Så där satt man. Jag vill inte uppleva det igen, att man nästan säljer sin själ och inte får någon hjälp.
Trots kritiken mot Liberalerna kommer Lotta Gröning aldrig någonsin att gå tillbaka till Socialdemokraterna.
– Jag känner mig så otroligt besviken på Socialdemokraterna och jag tror att många känner likadant. Centraliseringen, urbaniseringen och exploateringen. Det är omöjligt att vara med i en rörelse som inte bryr sig om hur det slår ut landsbygden. Jag känner mig nästan desperat i kampen för de här människorna, för de som slutar rösta eller för de som börjar rösta på Sverigedemokraterna istället. Om jag kunde skulle jag göra revolution för landsbygden.
Opinionschef på Epoch Times
Blockbytet syns inte bara i det politiska engagemanget. Tidigt i karriären skrev Lotta för den klassiska vänstertidningen Folket I Bild/Kulturfront. Idag jobbar hon som opinionschef för svenska Epoch Times, en tidning som kallats för högerpopulistisk och högerextrem. I det förra amerikanska presidentvalet köpte Epoch Times annonser åt Donald Trump och tidningen har uppmärksammats för att ha spridit konspirationsteorier om Qanon, covidvaccin och valresultat.
I Sverige sitter redaktionen i DN-skrapan i Stockholm. Lotta Gröning säger att det är fel att kalla Epoch Times för höger, men att även hon var försiktig till en början.
– Jag skriver exakt samma texter där som jag alltid har gjort, vet du det? Och nu får jag 7 000 tecken i en krönika. Som forskare och lärare känner jag att jag äntligen kan utnyttja hela min kapacitet för att lyfta fram fakta i spalterna. Efter 20 år som kvällstidningsjournalist känns det helt underbart! Men jag var väldigt försiktig i början, jag hade hört rykten och jag skulle aldrig skriva i en högerpopulistisk tidning. Då lägger jag hellre av helt.
Som opinionschef bestämmer Lotta över vilka krönikörer och skribenter Epoch Times tar in. Nu går man med i Tidningsutgivarna. Målet är, enligt Epoch Times, att bli lika stora som Dagens Nyheter.
– Vissa ifrågasätter att jag skriver och poddar för Epoch Times. Alla får bilda sig en egen uppfattning. Läs tidningen och gör din egen bedömning. Jag håller just nu på att plocka fram otroligt duktiga krönikörer som absolut inte har något att göra med högerpopulism. Med tonvikt på landsbygd och demokrati. Sedan får man komma ihåg att Epoch Times största fiende är den kinesiska staten, de vill förbjuda oss och gör allt för att misskreditera tidningen. De hatar oss. Samtidigt ökar vi med flera hundra prenumeranter i veckan. Någon vecka ökade vi med 1 000 stycken.
Även partikamrater har ifrågasatt Lotta Grönings roll på Epoch Times.
– Partiet kan inte styra mig. Mitt yrke är journalist och forskare och jag måste försörja mig. Partiet har jag aldrig fått några pengar ifrån. Och det är roligt och intressant att hoppa på ett nytt projekt som Epoch Times.
Liberalernas lista till EP-valet presenteras i slutet av vecka 41.