– Vi har samma förutsättningar som de kommunala skolorna. Skolpengen är densamma, men vi har kortare beslutsvägar och mindre administration. Det kan vara en förklaring till att vi kan göra vinst, säger Kerstin Tegeback, som är skolans rektor och vd.

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

”Alla inköp ska ha ett syfte”

Hon låter dock maken, Hans Tegeback, svara på frågor rörande ekonomin. Han framhåller att skolan är väldigt noga med att ha kontroll över kostnaderna.

– Alla inköp ska ha ett syfte. Vi har till exempel gjort en satsning på datorer, där alla elever på högstadiet nu har en egen dator. Det är ingen bonus utan ett verktyg som används i undervisningen, säger han.

Det är också en bild som växer fram när man pratar med personal och föräldrar som har barn på skolan. Paret Tegeback beskrivs som duktiga affärsmän som håller hårt i pengarna.

– De gör precis så mycket som behövs för att klara verksamheten, men det är väldigt svårt att få gehör för extra satsningar, säger en av de anställda.

Samtidigt är det svårt att hitta någon som vill uttala sig kritiskt till skolan.

– Vi är så nöjda med skolan och det är den bild jag får även när jag pratar med andra föräldrar. Då har jag svårt att störa mig på att ägarna tjänar pengar på verksamheten, säger en av föräldrarna.

– Visst sticker det i ögonen med miljonutdelningar och om det skulle gå ut över barnen så vore vinsterna kanske ett problem, men det gör det inte i nuläget, säger en annan.

Lönsamheten högre än snittet

Som ETC Sundsvall kunde visa i förra veckans nummer är friskolorna i kommunen lönsamma för dess ägare. De sex skolkoncerner som var med i vår genomgång fick sammanlagt 162 miljoner kronor i skolpeng under 2016 och vinsten var cirka 5 300 kronor per elev, räknat på koncernernas vinstmarginal.

Lönsamheten för Heliås ligger högre än snittet för friskolorna. Enheten i Sidsjö gav ett överskott på drygt 13 800 kronor per elev förra året. Vinstmarginalen har under de senaste fem boksluten varierat mellan 15 och 19 procent och de sammanlagda vinsterna efter finansnetto för de senaste fem åren är drygt 21 miljoner kronor.

Ägarna har också under samma period kunna plocka ut tolv miljoner kronor i utdelning, varar 5,1 miljoner under det senaste året, vilket gör Heliås till en av de friskolor i landet som tagit ut mest i utdelning 2016, enligt en sammanställning i affärstidningen Dagens Industri.

– Det är en rekommendation som alla revisorer ger i dagsläget att tömma vinsterna för att säkra verksamheten och skapa ett handlingsutrymme inför ett eventuellt vinsttak, säger Hans Tegeback som menar att regeringens förslag att begränsa vinsterna skulle göra det svårt att driva verksamheten vidare.

– Det talas i debatten om ett rörelseresultat på sju procent men eftersom förslaget bygger på det så kallade operativa kapitalet skulle det i vårt fall innebära att vi inte kan göra vinst alls, vilket skulle ge oss stora bekymmer.

Bra med debatt

Han tycker ändå att det är bra att debatten om vinster i friskolorna förs.

– Jag hoppas att det går att hitta något annat mått, som att mäta kvaliteten, för att styra att pengarna går till det som de är avsedda för, nämligen barnen.

Hans Tegeback menar att de kommunala skolorna i praktiken har bättre ekonomiska förutsättningar än friskolorna. Både Engelska skolan och Heliås har ärenden i förvaltningsrätten som rör kommunens tolkning av hur skolpengen fördelas, där de menar att de kommunala skolorna gynnas, bland annat när det gäller hyreskostnaderna.