– Ska jag kunna leva ett någorlunda okej liv sedan som pensionär så måste jag göra något för att höja min inkomst kände jag. Och det har jag verkligen gjort nu, säger hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I Norge har Marianne Stathin en årslön på drygt 450 000 norska kronor. Det motsvarar cirka 40 600 svenska kronor i månaden. Då har hon också lång yrkeserfarenhet, och får även betalt för påbyggnadsutbildningar hon har läst. Men även den som är ny i yrket i Norge har en betydligt högre lön än en undersköterska i Sverige.

– Har du just tagit ditt fackbrev och börjat arbeta får du ungefär motsvarande 380 000 svenska kronor i årslön, säger Marianne Stathin.

Det innebär en månadslön som är betydligt högre än snittlönen för en undersköterska i Sverige, som låg på 24 500 kronor 2016. Marianne Stathin menar att det är märkligt hur lönerna för undersköterskor i Sverige fort-farande kan vara så låga.

– Det känns som att det har stått stilla, vi har inte hängt med alls.

Låga löner

Marianne Stathin har rätt i att löneutvecklingen för undersköterskor har varit sämre än för många andra yrkesgrupper. Sedan 2004 har lönerna ökat med 39 procent (reallönen har ökat med 13 procent), mot 41 procent för arbetare i stort, och 44 procent för tjänstemän. Ännu lägre har ökningen varit för vårdbiträden och barnskötare. Precis som undersköterskor handlar det om yrkesgrupper som är bland de största i Sverige – och yrkesgrupper som domineras av kvinnor.

Av barnskötarna är 90 procent kvinnor. Snittlönen för dem ligger under 23 000 kronor. Det kan jämföras med snittlönen för en ungefär lika stor men mansdominerad yrkesgrupp, lager-arbetare, som tjänar omkring 5 000 kronor mer i månaden.

Nathalie Gårdman, barnskötare sedan tio år tillbaka, tycker att de låga lönerna är orimliga. Själv har hon en lön som ligger över snittet för yrket – men det är hon långt ifrån nöjd med.

– Jag bytte jobb ganska nyligen, från att vara anställd i Stockholms stad till Trosa, och fick gå ner 5 000 kronor i lön. Nu har jag 25 900. För den som tjänar 21 000 förstår jag att det verkar mycket, men jag har gått flera olika kurser för att öka min kompetens och då kunna få högre lön. I Stockholm lönade det sig, men inte här, säger hon.

Nathalie Gårdman tycker att lönerna för barnskötare generellt är alldeles för låga. Och hon tycker att man som anställd borde kunna påverka sin lön i högre utsträckning.

– Är du ambitiös, vidareutbildar dig och ser till att alltid göra ett bra jobb då tycker jag att det ska visa sig på lönen. Pengar motiverar. Blir du uppmuntrad för det jobb du lägger ner då går du till jobbet med glädje och vill prestera ännu bättre. Att inte bara satsa på förskollärare utan också på barnskötare vore en vinst för alla, inte minst för kvalitén i förskolan, säger hon.

Själv är Nathalie Gårdman tveksam till om hon kommer att fortsätta jobba i förskolan. I så fall utbildar hon sig sannolikt till förskollärare. Men hon har också funderat på att helt byta bransch.

– Jag gick måleri på gymnasiet och har tänkt många gånger att jag borde ha jobbat med det istället. Då hade jag haft 10 000 kronor mer i lön.

Små marginaler

Men med en man som också arbetar som hantverkare blir det svårt, menar Nathalie Gårdman. De har småbarn och hantverksyrken innebär tidiga morgnar. Det går inte ihop med förskolelämning.

– Vi har valt att ha barn och det klart att vi då också får anpassa livet efter det. Men hade barnskötaryrket bara värderats lika högt som ett hantverksyrke så hade jag inte ens behövt fundera över att byta jobb. Nu är marginalerna så små att jag går till jobbet trots att jag är sjuk. Sedan jag fick barn för fem år sedan har jag inte haft en sjukdag. Det har jag inte råd med.

Både Nathalie Gårdman och Marianne Stathin menar att de låga lönerna är ännu mer omotiverade med tanke på att det handlar om yrken där arbetsmiljön är tuff. Stressen är hög, pauserna få.

– Att jobba som undersköterska i Sverige är hårt. Numer är det framförallt arbetsmiljön och inte lönen som gör att jag jobbar kvar i Norge. Arbetsvillkoren är så mycket bättre. Du som undersköterska har ett värde. Så känns det inte i Sverige.