Lönelyftet för lärarna splittrar kåren: "fiasko"

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Mats Tinnervall, lärare på De Geergymnasiet i Norrköping, fick 2 500 kronor i löneökning. 

– Trots att jag tillhör de som fick, tycker jag lönelyftet är förfärligt osunt. Jag har duktiga kolleger som inte fick något och mår piss, säger han. 

Godtyckligt system

Systemet med att rektorerna väljer ut vilka lärare som ska få lyftet tycker han är godtyckligt. 

– Alla som uppfyllde kriterierna för ett lönelyft fick skriva och berätta om sig själva, och hur de jobbar till skolcheferna.

– Det kändes inte bra. Hela grejen att det är sättet jag framställer mig själv på som kan avgöra om jag får högre lön, det är så dåligt. Det handlar bara om att höras och att framhäva sig själv, säger han.

Rektorerna mår inte heller bra av systemet att behöva välja, enligt Mats Tinnervall.

– De har 20 lika duktiga lärare, men kan bara höja lönen för tio. Hur kul är det – och hur ska de motivera för dem som blev utan att just de inte fick en höjning?

Marie Hellström är också lärare på De Geergymnaiset. Hon upplever att det har blivit tystare bland kollegerna sedan lönelyftet i november. 

– Det är ingen bra tystnad. Vi vet inte vilka som har fått och vilka som blivit utan. Och det finns en risk att de som inte har fått något tappar sugen och säger upp sina extrauppdrag. 

– Det kommer nog att märkas om ett tag att många väljer att byta arbetsplats, säger hon.  

Hon berättar om en skola som knappt har haft någon personalomsättning alls innan lärarlönelyftet och som nu har tappat fyra lärare det senaste halvåret.

– Risken finns att många byter arbetsgivare och börjar arbeta i Söderköping eller Finspång. Och det är inte bra för Norrköping som redan har brist på legitimerade lärare, säger hon. 

Gillar inte individuell lönesättning

Mats Tinnervall har aldrig gillat individuell lönesättning. Han har varit emot både förstelärarreformen – där förstelärarens lön höjdes med 5 000 kronor – och lärarlönelyftet. 

– Folk pratar mindre om lön i dag, det har blivit en privatsak. Något mellan den anställde och skolchefen. Det skapar en stress även för de som får mer i lön, och som måste vara på topp hela hela tiden. 

– Och de som inte får lönehöjning tappar sugen och tänker: varför ska jag göra det här, det kan väl hen som får 3 500 kronor mer i lön göra. Och så skapas ett a- och ett b-lag, säger han.

Mats Tinnervall vill ha tillbaka det tariffsystem som gällde fram till 1996, där lönen sattes enligt en överenskommen tabell, utifrån anställning och hur länge man hade arbetat. 

– Vilka faktiska arbetsuppgifter och ansvar man hade och hur man utförde sitt arbete hade ingen betydelse. 

– Och visst kanske en del tänkte: varför ska den där latmasken få högre lön, men det var i alla fall rättvisare än det system vi har nu, säger han.