Experter: Löfvens högergir blir verklighet

I sin regeringsförklaring tydliggjorde Löfven att hans avsikt är att genomföra den överenskomna politiken – och en stor del av det han kompromissat fram kommer troligtvis att förverkligas.

– Skälet till det är att parterna har strategiska intressen av det. S och MP vill visa att de menar allvar och att de kan tänka sig en mer långsiktig fortsättning även efter denna mandatperiod, säger Daniel Färm, chef för den S-märkta tankesmedjan Tiden.

Utredningar kommer leverera

Stora delar av januariavtalet innebär att utredningar ska tillsättas innan lagförslag kan tas fram. Statsvetaren Marja Lemne har tittat närmare på statens utredningar och menar att de tenderar att hålla en låg kvalitet, att kommittéerna har haft dålig styrning och att utredningstider har kortats samtidigt som antalet enmansutredningar har ökat. Under den här mandatperioden tror hon dock att kommittéväsendet kommer att kunna fungera bättre, vilket skapar förutsättningar för att förverkliga januariavtalet.

– Jag är inte så paranoid att jag tror att de gömmer saker i utredningar med vilje, även om jag på senare tid har börjat undra, när det gäller vissa frågor. Min bedömning är att utredningsväsendet kommer att skärpas till. Kontrollen kommer att öka eftersom det är så många som ska vara inblandade och bevaka sina intressen, vilket gör det möjligt för förslagen att blir verklighet, säger hon.

Käppar i hjulet från V

Det som kan sätta käppar i hjulet för en sådan utveckling är att Vänsterpartiet har lovat att avsätta regeringen om politiken blir allt för högervriden. Detta ska då ske genom att Vänsterpartiet, tillsammans med högerpartierna utanför överenskommelsen, riktar en misstroendeförklaring mot regeringen. Förhoppningen från Vänsterpartiets sida är att hotet om misstroendevotum ska få regeringen att backa från den politik som de lovat Centerpartiet och Liberalerna att genomföra. Jonas Sjöstedt har uttalat att partiet kommer att ta till detta vapen om regeringen lägger fram förslagen om uppluckring av arbetsrätten och införande av marknadshyror vid nyproduktion. I P1:s lördagsintervju fick han frågan om även andra högerförslag leda till misstroendevotum.

– Ja det kan man inte utesluta, om de skulle lägga förslag på att gå med i Nato eller euron, svarade Jonas Sjöstedt.

Statsvetaren Marja Lemne menar att hotet är reellt.

– Det typiska i Sverige är att man drar tillbaka sina förslag om ett misstroendevotum riktas mot regeringen, förklarar hon.

Innebär det att regeringen inte kommer att kunna driva dessa frågor?

– Ja, det är jag ganska övertygad om, om de nu skulle gå så långt att de lägger fram förslagen. De kanske kan lyckas med att kryssa sig fram och undvika dessa känsliga frågor.

Förhandlingar återstår

Tidsaspekten och oklara skrivningar är andra hinder mot att alla punkter i januariavtalet ska bli verklighet. Stora reformer tar tid att genomföra och särskilt när förslagen inte är färdigförhandlade. En omfattande skattereform är en av de största delarna i överenskommelsen, men den är i dagsläget endast en skiss, som bland annat slår fast att skatterna på jobb och företagande ska sänkas, att marginalskatten ska sänkas och att brytpunkten ska höjas så att färre betalar statlig inkomstskatt. Samtidigt anges att skattereformen ska minska ojämlikheten.

Daniel Färm utesluter inte att en stor skattereform kan komma att bli verklighet, men poängterar att stora förhandlingar kvarstår.

– Skattereformen innehåller flera motsättningar. Nästa steg i verkställandet är att detta avtal ska tolkas. Där kommer partierna att poängtera sina egna frågor, S kommer att poängtera välfärdens finansiering, MP kommer att poängtera klimatfrågorna och L kommer att poängtera värnskatten, exempelvis, säger han.

Både Marja Lemne och Daniel Färm gör bedömningen att de tåg-satsningar som finns i avtalet kommer att bli verklighet. Det innebär i så fall bland annat att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas mellan Stockholm, Göteborg och Malmö och att det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige samt att planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.

Blir av:

Stambanor för höghastighetståg

Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.  Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.

– Mycket talar för att detta blir verklighet. Som Sverige skuldsatte sig när vi byggde stambanorna i mitten av 1800-talet har vi aldrig gjort, men var hade vi varit om vi inte ens hade gjort det, frågar sig statsvetaren Marja Lemne.

Genomförs troligtvis:

Fri hyressättning

I överenskommelsen presenteras olika varianter på metoder för att uppnå fri hyressättning vid nybyggnation. Frågan ska utredas och ny lagstiftning ska vara på plats 1 juli 2021.

– Det kommer troligtvis att genomföras på något sätt. De kommer inte att acceptera att Sjöstedt har fullständigt veto, men det kanske blir i mer begränsad form.

Blir inte av:

Gårdsförsäljning

En utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras, men enligt avtalet är det en förutsättning att Systembolagets monopol säkras. Detta har tidigare utredningar visat vara oförenliga förutsättningar.

– Därför kommer det heller inte att kunna genomföras, i alla fall inte såsom det uttrycks i avtalet, säger Daniel Färm.

Hänger på parterna:

Arbetsrätten

I januariavtalet konstateras att de undantag som finns i Lagen om anställningsskydd, LAS, ska bli ”tydligt utökade”. Utredningen om att förändra LAS tillsätts i april och de förändringar som utredningen föreslår ska genomföras år 2021, men bara om inte arbetsmarknadens parter dessförinnan har kommit överens om hur det kan bli ”ökad flexibilitet” på arbetsmarknaden.

– Formuleringen om lagstiftning sätter ensidig press på fackföreningarna. Vänsterpartiets utspel om misstroendevotum jämnar därför ut förutsättningarna, såsom jag ser det, för nu finns både ett lagstiftningshot och ett misstroendehot. Det gäller bara att parterna ska komma överens om vad det innebär med ”ökad flexibilitet”, säger Daniel Färm.

Drar ut på tiden:

Skatterna

En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska enligt januariavtalet innebära bland annat sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt samt öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.

– Det tror jag blir väldigt svårt att hinna göra. Det är optimistiskt att tro att något sådant ska ske till nästa val, säger Marja Lemne.