– Det är väldigt allvarligt. Nu är det upp till politikerna och arbetsmarknadens parter att se till att det här inte etsar sig fast och blir en långsiktig utveckling, säger Jenny Andersson, sakkunnig på Sveriges kvinnoorganisationer.

I kriser är det väldigt lätt att jämställdhet kommer sist. 

Främst ökar löneskillnaderna bland arbetare i privat sektor. Jenny Andersson pekar på att handel, hotell och restaurang är kvinnodominerade branscher som var hårt drabbade under pandemin. Trots detta tillföll de statliga stöden i högre utsträckning mansdominerade branscher som industrin.

– Arbetarkvinnor var stora förlorare under pandemin, säger Jenny Andersson.

Jämställdhet glöms i kriser

Nu stiger arbetslösheten igen, samtidigt som inflationen är hög. Då gäller det att makthavarna har jämställdhet för ögonen, anser Jenny Andersson.

– I kriser är det väldigt lätt att jämställdhet kommer sist.

Hon uppmanar parterna i den pågående avtalsrörelsen att prioritera att minska -lönegapet mellan män och kvinnor. Inte minst handlar det om att -lönerna måste öka mer i kvinnodominerade yrken. Idag är lönerna lägre på områden med många kvinnor, trots att kvinnor är mer välutbildade och ofta jobbar i bristyrken.

– Man måste sluta nedvärdera kvinnors arbete.

Vart tog papporna vägen? 

Från politiskt håll vill Jenny Andersson också se åtgärder för att män ska vara mer hemma med sina barn. Att kvinnor idag tar ut 70 procent av föräldra-penningen är en viktig orsak till att kvinnors inkomster halkar efter.

– Det obetalda arbetet, framför allt ansvaret för barn, måste fördelas mer jämställt.

Jenny Andersson efterlyser också tuffare tag mot ren lönediskriminering. Idag är arbetsgivare skyldiga att förebygga att kön påverkar lön. Uppföljningen av att detta sker är i princip obefintlig, enligt Jenny Andersson. Dessutom straffas inte arbetsgivarna om de brister i det förebyggande arbetet.

– Den lagstiftning vi har nu är helt verkningslös.