Utredningen tillsattes av den förra regeringen och skulle vara klar i mars. Det var väntat att den lades ner – Tidö-avtalet lovade en så kallad ”insynprincip” i stället. Men vreden är stor nu när det är ett faktum att information om de svenska friskolorna kommer att förvandlas till företagshemligheter.
”Det är stötande”
Skoldebattören och författaren Per Kornhall menar att bristen på insyn rentav hotar demokratin.
– Nog är väl de här grundläggande demokratiska frågorna om offentlighetsprincip viktigare än att bolag ska få tjäna pengar? Regeringen är beredd att offra insynen i skattemedel och det öppna samhället på grund av att man vill ha företagshemligheter i skolsektorn. Hur det kan blir liberal politik är bortom min förståelsehorisont, säger han.
När skolminister Lotta Edholm (L) försvarar att offentlighetsprincipen slopas menar hon att det är av omsorg för de små friskolorna.
– Det finns delar av den svenska offentlighetsprincipen som skulle kunna vara svår att tillämpa för en liten skola som kanske inte har juridisk kompetens, till exempel att avgöra vad som behöver vara sekretesskyddat samtidigt som man ska lämna ut handlingar ”skyndsamt”, säger hon till Dagens Nyheter.
Så låter det även unisont från Friskolornas riksförbund och utbildningsdepartementet. Men kritikerna menar att det är spelad omsorg om de mindre skolorna.
– De kan ju inte säga att de vill skydda företagshemligheter för de stora koncernerna. De idéburna skolorna har protesterat mot det här. De vill ha insyn. Och även de små kommunerna som ofta inte har mer än en eller två anställda. Det som är stötande är att det är det argumentet som Friskolornas riksförbund för fram, säger Per Kornhall.
Håkan Wiclander, som är ordförande för Idéburna skolors riksförbund, har sagt till Dagens Nyheter att det är ”självklart att offentlighetsprincipen borde gälla alla skolor”.
Vanligt att byta stol
Johan Enfeldt, välfärdsutredare på LO, påminner om att alla partier tidigare var helt eniga om att offentlighetsprincipen skulle införas för de fristående skolorna. Det var en ickefråga.
– Den här omsvängningen som de borgerliga partierna har gjort utan att det har diskuterats är märklig, säger Johan Enfeldt.
2019 hände något. I ett inlägg på Twitter poserar tidigare C-ledaren Annie Lööf leende med tre ledande personer från friskolekoncernen Academedia som ser lika glada ut. Hon skriver: ”Bra möte nu på förmiddagen med vd och huvudägare.” Bara en dryg vecka tidigare hade hon plötsligt svängt om huruvida offentlighetsprincipen skulle gälla även för friskolor.
Nu hette det i partiledardebatten att det var ”ett angrepp på den fria företagsamheten” och ”en kvarvarande rest från den förra mandatperiodens hetsjakt på fristående skolor”. Och alla de andra borgerliga partierna hängde på i hennes omsvängning.
Svårare följa pengarna
Vad som egentligen hände mellan Annie Lööf och Academedia är oklart, men kopplingarna mellan skolkoncernerna och regeringen är starka.
– Det är tydligt när man ser rekryteringsmönster att det finns tjänstemän som går mellan de borgerliga partierna, Friskolornas riksförbund, Almega och koncernerna. Så personkopplingarna finns. Koncernerna har ju också byggt upp stora resurser för påverkansarbete. Och det påverkansarbete som de bedriver är ju helt finansierat med skolpeng, säger Johan Enfeldt.
Johan Enfeldt tycker att det är viktigt att hålla reda på att utredningen handlar om två delar. Den ena om att säkra tillgång till skolinformation och den andra att införa offentlighetsprincipen.
– Vi kan nog räkna med att det kommer en lösning som ger oss tillgång till skolstatistik ungefär som idag. Jag skulle bli förvånad annars. Däremot kommer vi inte kunna få insyn i ekonomin, lokaler och elevhälsovård, säger han.
Per Kornhall ger ett konkret exempel på hur den här inskränkningen kommer att påverka de svenska skolorna.
– På Gotland har kommunen valt att hålla landsbygden levande och att ha många små skolor med få elever. Det innebär att skolorna blir dyrare. Om då en friskola etablerar sig som en stor skolkoncern har gjort i Visby får den ju samma höga skolpeng per elev trots att de verkar i en tätort och fyller klasserna. Men de pengarna stannar ju inte hos Visby-eleverna. Eftersom skolpengen är så hög så skyfflas den över till Stockholm. Och det här kan du aldrig ta reda på snart, berättar han.
”Måste ändra sig!”
Det är omöjligt att hitta politiker från regeringspartierna som nu ställer sig upp och försvarar offentlighetsprincipen. Och de som aldrig velat se någon offentlighetsprincip, de som syns leende på bilden med Annie Lööf, Academedia och de andra stora friskolekoncernerna, kan nu pusta ut.
Men från ungdomsförbunden hörs kritiska röster mot den slopade insynen i friskolornas verksamhet.
”Det är tråkigt att skolministern lägger ner utredningen om offentlighetsprincipen ska gälla friskolor. Det är fullt rimligt att skattebetalare ska få insyn i vad deras pengar går till och att elever ska kunna veta vad deras skola faktiskt prioriterar ekonomiskt. Det är tämligen självklart att offenlighetsprincipen ska gälla för offentlig verksamhet som sysslar med myndighetsutövning, oavsett driftsform,” skriver Caroline von Seth som är vice ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund, i en kommentar till Dagens ETC.
Även Moderata ungdomsförbundets ordförande, Douglas Thor, är kritisk till att regeringen lägger ner utredningen:
”Offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor. Kan man inte leva upp till kraven som ska gälla på en skola ska man inte driva skola. Regeringen måste ändra sig!” skriver han på Twitter.
