LO våndas över arbetstidsförkortning – vädjar om tålamod
Bild: TT (montage)
Dagens ETC
LO ska driva kortare arbetstid – i framtiden. Det var beskedet när förbundens gemensamma krav presenterades i onsdags. Men Seko ställde sig utanför. De tycker inte att frågan kan vänta.
– Våra medlemmar får en allt tuffare vardag, säger avtalssekreteraren Ulrika Nilsson.
Frågan som bubblat en tid började att stormkoka när våren spirade. Vårdförbundet drog ut i strejk. Annika Strandhäll lovade skarpa förslag för S-kongressen att ta ställning till. LO-förbund med Kommunal och Handels i spetsen gav sig ut i debatten. Budskapet var det samma: Arbetstiden ska kortas.
När höstmörkret nu lagt sig har besvikna suckar hörts från de som ivrar för arbetstidsförkortning. Vårdförbundet förlorade, endast en liten del av de vårdanställda har fått kortare arbetsvecka. Strandhälls arbetsgrupp föreslog en sänkning av normalarbetstiden till 35 timmar i veckan – men först 2035, i nästnästnästa mandatperiod. Och när LO i onsdags presenterade sina samordnade krav inför nästa års avtalsrörelse fanns några krav på arbetstidsförkortning inte med. Däremot meddelade LO att de under det kommande halvåret ska utreda hur de ska driva frågan framöver.
Det duger inte, anser Seko som organiserar anställda inom service och kommunikation, från SJ till Kriminalvården.
– Vår uppfattning är att LO-kongressen tydligt tog ställning för att arbetstiden ska sänkas och att det arbetet ska påbörjas här och nu, säger Ulrika Nilsson, Sekos avtalssekreterare.
Pensionsåldern höjs och både kropp och själ ska hålla längre. Samtidigt är tempot högt. För många av Sekos medlemmar är livet svårt att få ihop, enligt Ulrika Nilsson. I likhet med de flesta i arbetaryrken har de inte den möjlighet till arbete hemifrån som många tjänstemän har.
– Våra medlemmar får en allt tuffare vardag. Man ska springa lite fortare.
Helig samordning
I LO-borgen är samordning ett heligt ord. Det handlar om att hålla samman LO genom att förbunden kommer överens om gemensamma krav i avtalsrörelsen.
Att något av de tretton förbunden ställer sig utanför är dock inte ovanligt. Hur det blir den här gången återstår att se. Att Seko reserverat sig mot de gemensamma kraven betyder inte automatiskt att man kommer stå utanför när förhandlingarna med arbetsgivarna drar igång, betonar Ulrika Nilsson. De har till den 29 november på sig att ge besked.
– Det beslutet tar vi när vi ser helheten, säger Ulrika Nilsson.
Att ställa sig utanför samordningen är inget man gör lättvindigt.
– Så fort ett förbund ställer sig utanför är det så klart ett steg och då har man en orsak till det.
Från Handels och Kommunals sida ber man om tålamod. Nu är frågan inte längre om LO ska driva arbetstidsförkortning utan hur, betonar de.
– Vi har tagit ett stort kliv när vi säger att vi vill göra det här tillsammans. För att kunna det måste vi veta vad det är vi vill, säger Linda Palmetzhofer, förbundsordförande för Handels.
LO vs Svensk Näringsliv
Hon pekar på de olika förbundens skilda förutsättningar. Inom industrin har facken under lång tid förhandlat till sig arbetstidsförkortning, bland annat genom avsättning av timmar till kompbanker. Det är en modell som inte skulle gynna medlemmarna i de kvinnodominerade facken som i hög utsträckning jobbar ofrivillig deltid. De vill hellre se förkortad normalarbetstid.
– Vi ska inte trä på alla förbund en modell som inte passar alla förbund. Vi behöver bli överens om vilken väg vi ska gå, säger Linda Palmetzhofer.
Att frågan nu ska utredas betyder inte att det måste dröja till nästa avtalsrörelse om två år innan det blir förhandlingar, menar Linda Palmetzhofer. Den här frågan ska inte nödvändigtvis förhandlas av respektive förbund, anser hon. Istället kan det bli de centrala fackliga organisationerna LO, TCO och Saco som drabbar samman med Svenskt Näringsliv, så som var fallet när anställningsskyddet förhandlades för några år sedan.
– Jag tror att det är på så sätt vi ser till att alla branscher får vara med.
Kommunals ordförande Malin Ragnegård håller med om att det krävs eftertanke. Det får inte bli de anställda som får stå för hela notan genom att avstå löneutrymme. Hur det ska gå till har hon inte svar på idag. Möjligen är det enklare att räkna in fördelar för arbetsgivarna, som minskade sjukskrivningar, om frågan separeras från ordinarie förhandlingar om löner och villkor.
– Vi behöver hitta smarta sätt att angripa det här, säger Malin Ragnegård.
Jublar över krav
Nu ser hon fram emot avtalsrörelsen. Att ställa sig bakom de gemensamma kraven var inte ett enkelt beslut, anser hon. För Kommunal är den särskilda satsningen på att höja de lägsta lönerna viktig. Idag är ingångslönerna 25 000 kronor eller lägre i en majoritet av de kollektivavtal förbundet tecknat.
– Vi behöver höja i botten, för vi ska inte ha fattiga arbetare i Sverige, säger Malin Ragnegård.
Handels jublar över kravet om att ge bättre betalt för mertid, det vill säga deltidsanställda som jobbar extra timmar. Inom handeln är många deltidsanställda helt beroende av extra timmar för att försörja sig. Tanken är att arbetsgivarna ska få motiv att erbjuda kontrakt med fler timmar och därmed öka tryggheten för de anställda. Att övriga LO-förbund ställt sig bakom det krav som främst rör just handelsanställda ser Linda Palmetzhofer som en seger.
– För första gången pratar vi om den ofrivilliga deltiden.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.