Utredaren Kerstin Mikaelsson och LO-ekonomen Klara Gullström inleder dragningen om LO:s nya rapportserie om arbetstidsförkortning. Senast 15 maj ska alla delar vara presenterade. Och med det underlaget ska LO ha tillräckligt med skarp ammunition för att korta arbetstiden i Sverige.
Det är många pusselbitar som ska på plats. Förutom att räkna på samhällsekonomiska konsekvenser, prislappen med stort P, behöver man kunna svara på arbetsgivarnas linje om produktionsbortfall och att svenska arbetare redan har det rätt förspänt i och med lång semester och bra föräldraledighet.
Enligt Klara Gullström har LO tittat på allt det och lite till. Delrapport ett handlar just om ”myten” – att svenskar redan jobbar lite eller mindre än anställda i andra länder. Man har gjort en internationell utblick för arbetstidsmått och räknat med faktiskt arbetade timmar.
– Och vi kan konstatera att Sverige jobbar mycket och länge, säger Klara Gullström.
Enligt LO:s beräkningar arbetar svenskar flest timmar per capita jämfört med Nederländerna, Österrike Finland, Norge, Danmark, Italien, Tyskland, Spanien, Belgien och Frankrike.
Det gäller även räknat med sjukfrånvaro, semester och föräldraledighet. Här har arbetare långa arbetsveckor ett längre arbetsliv och högre deltagande och sysselsättning på arbetsmarknaden. Och samtidigt som har andra länder gått mot en minskning har arbetstiden i Sverige istället ökat.
”Jämförelsevis lång faktisk arbetstid för sysselsatta tillsammans med hög sysselsättningsgrad innebär att Sverige hamnar i toppen när det kommer till hur många timmar vi arbetar per invånare”, skriver LO i rapporten.
LO:s ordförande Johan Lindholm säger att delrapporten är en första pusselbit för att ”... svart på vitt kunna landa i en sanning” och för att ha fakta på bordet:
– Vi är helt på det klara med att vi ska korta arbetstiden i Sverige. Det råder det ingen tvekan om. Arbetsgivarorganisationerna är stenhårda motståndare. Jag tror faktiskt att om Svenskt Näringsliv eller gamla SAF själva fick bestämma skulle vi ligga kvar på 48 timmar i veckan och sämre semester.
Självklart är förkortad arbetstid förenat med kostnader, säger han.
– Men det finns naturligtvis en hel del vinster i det här också, som vi ska försöka påvisa lite senare, säger Johan Lindholm.
Avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä ser fram emot förhandlingarna med Svenskt Näringsliv.
Hur ska ni få arbetsgivarna att gå med på det här?
– Vi har träffat avtal med arbetsgivarna i över hundra års tid. Det kan vara lite kämpigt ibland. Men både vi och arbetsgivarna tycker att det bästa sättet att förändra helt enkelt är att förhandla och komma fram till lösningar. Så tänker vi i det här också.
Men om ni inte kommer överens? Arbetsgivarna vill ju inte ha det här alls.
– Det yttersta, om vi inte kommer överens, då kan det bli konfliktåtgärder. Det är det yttersta. Men vi vill ha förhandlingar.
Det är svårt att på förhand säga hur förkortad arbetstid ska bekostas, säger Veli-Pekka Säikkälä.
– Allt betalas till slut av produktionen. Man kan göra så att man använder en del av löneutruymmet till arbetstidsförkortning. Men detsamma gäller även skatteutrymmet.
Det är alltså en fråga om val och prioriteringar.
– Man kan bestämma sig för att sänka skatten för de rikaste eller så kommer man fram till att vi kan använda skattemedel för att sänka arbetstiden. Men i slutändan är det alltid så att allt betalas av produktionen. Inget är gratis för någon, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Enligt flera undersökningar är en majoritet av väljare, både till höger och vänster, positiva till att sänka arbetstiden på sikt. Frågan har blivit en politisk stridsfråga och en facklig prioritet i förhandlingar.
