– Det är en välfärdsslakt vi ser. Vi kommer att få längre köer i vården, färre vuxna i skolan och arbetsmiljön och arbetsvillkoren kommer att bli än jäkligare för de som jobbar. Vi ser redan nu att människor lämnar branschen när de måste springa ännu fortare, säger Susanna Gideonsson.

Regeringen har inte velat ge några besked om statsbidragen inför nästa år utan pekar på inflation och lågkonjunktur som ett skäl att hålla i pengarna. Samtidigt har regeringen nyligen höjt den så kallade brytpunkten för när man måste börja betala statlig skatt. Gränsen för statlig skatt har höjts från en inkomst på 46 242 kronor per månad till 51 158 konor per månad. Det betyder att de som tjänar drygt 50 000 kronor eller mer får en tusenlapp i sänkt skatt, samtidigt som de som tjänar under 46 200 inte får någon skattesänkning alls. Enligt regeringen beror den här höjningen på inflationen. Principen är att vid hög inflation stiger lönerna samtidigt som värdet på pengarna sjunker. Då ska gränsen för statlig skatt höjas. Men det här sker inte automatiskt utan det krävs ett beslut i riksdagen. Skattesänkningen kostar omkring 13 miljarder för statskassan och LO tycker att det är en galen prioritering.

– Man kan säga att ”nej vi höjer inte brytpunkten i år därför att det ekonomiska läget är som det är”. Vi behöver de pengarna till annat än att sänka skatten för de som redan har mest, säger Susanna Gideonsson.

Vill ha 20 miljarder extra

Men om nu skatten för de med de högsta lönerna ändå följer inflationen så borde även statsbidragen till välfärden i kommuner och regioner göra det, menar LO. Nu kräver organisationen att statsbidragen kopplas till konsumentprisindex och automatiskt justeras varje år. Eftersom inflationen ligger på ungefär 10 procent skulle det betyda omkring 20 miljarder kronor extra i tillskott direkt, enligt LO:s beräkningar. LO vill att det här ska finnas med i regeringens höstbudget.

– Med en sådan modell skulle kommuner och regioner veta från år till år vad de har att räkna med. Som det är nu är det jättesvårt att planera. Konsekvensen blir att vi har många visstidsanställda i välfärden. Den ena året måste man akutanställa och nästa år måste man skära ned, säger Susanna Gideonsson.

Varför kräver ni det här nu och inte av tidigare regeringar?

– Vi har länge pratat om det så kallade välfärdsgapet och att det saknas pengar till den välfärd som medborgarna har rätt till. Men under pandemin sköt den dåvarande regeringen faktiskt till pengar för att klara den krisen och man avstod också från att höja gränsen för statlig skatt. Den här regeringen har gjort precis tvärtom.

Varför kan inte kommuner och regioner höja skatten själva för att finansiera vården och skolan?

– Villkoren i kommunerna ser väldigt olika ut, beroende på om du är en glesbygdskommun med en äldre befolkning eller en tätbebyggd kommun med många invånare som tjänar mycket pengar. Alla kommuner klarar inte att höja skatten. Så med det utjämningssystem som finns på statlig nivå så är det statsbidragen som måste regleras.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att höjda statsbidrag skulle spä på ­inflationen ytterligare. Har hon fel?

– Varför är det alltid så att om det är någon som verkligen behöver pengarna, oavsett om det är de som har det sämst ställt eller om det är kommuner och regionerna, så säger Elisabeth Svantesson att det ska spä på inflationen? Men tydligen så spär det inte på inflationen att sänka skatten för de som har det alla bäst. Jag förstår inte hur hon resonerar faktiskt, säger Susanna Gideonsson.

Omedveten Svantesson

Idag får Elisabeth Svantesson en inbjudan av LO till ett besök på ett äldreboende i Stockholmsregionen. Personalen redan är pressade och jobbar delade turer för att få ihop verksamheten. LO vill att hon ska få möta personalen och höra hur det är att kämpa för att klara sin egen vardagsekonomi och samtidigt springa benen av sig för att försöka bedriva en god omsorg av de äldre på boendet.

Tror du att Elisabeth ­Svantesson inte vet hur det är?

– Ja det måste vara så. När man sitter och fattar sådana politiska beslut som hon gör, då kan man inte har varit i verksamheten och sett hur det fungerar. Och man har heller inte någon anhörig eller nära bekant som drabbas av hur det ser ut, säger Susanna ­Gideonsson.

Elisabeth Svantesson vill inte svara på Dagens ETC:s frågor om hur hon ser på att låta statsbidraget följa inflationen. Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ali Esbati tycker dock att det är en bra idé som Vänsterpartiet ställer sig bakom.

– Vi föreslog samma sak i vår vårbudget, säger han.

Vänsterpartiets förslag är att kommuner och regioner måste få besked före sommaren om en lägsta nivå för statsbidragen inför nästa år och att statsbidragen ska följa kostnadsutvecklingen.

Socialdemokraterna återkommer inte med svar på hur de ställer sig till LO:s krav. ­Miljöpartiet vill inte säga något om automatisk justering av statsbidragen men konstaterar att det är viktigt att kommunerna får en chans att planera.

– Det borde vara obligatoriskt för regeringen att i vår­budgetpropositionen ge besked om de generella statsbidragen för nästkommande år. I år lade vi 14 miljarder mer än regeringen och gav i vår vårbudgetmotion besked om att vi vill se ett tillskott på 24 miljarder nästa år, så att inga neddragningar ska behöva göras i skola, vård och omsorg, säger den ekonomiskpolitiska talespersonen Janine Alm Ericson i en skriftlig kommentar.

LO menar att Sverige inte behöver vänta på bättre tider för att skjuta till pengar till välfärden.

– Det är ett politiskt val. ­Sverige har oerhört låg statsskuld. Vi får till och med kritik från EU för att vi gör för lite för att hjälpa dem som har det allra sämst ställt. Sverige ekonomi klarar definitivt av att göra insatser här och nu i den akuta krisen, säger Susanna ­Gideonsson.