– Det mest övergripande skälet är att försäkringarna gör att vården blir ojämlik och ges efter plånbok och inte efter behov. Det går emot grundparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen som säger att vård ska ges till alla efter behov, säger hon.

I dag har var tionde anställd en privat sjukvårdsförsäkring, enligt Ekot. Och för fackförbunden har erbjudande om privata sjukvårdsförsäkringar blivit ett sätt att locka till sig medlemmar. Dagens Arena gjorde för några år sedan en kartläggning som visade att sju av tio fack inom TCO och Saco erbjuder privata försäkringar till sina medlemmar.

TCO-förbundet Unionen erbjuder exempelvis tre månaders gratis sjukvårdsförsäkring till nya medlemmar och deras familjer. När de tre gratismånaderna har gått erbjuds medlemmarna en fortsatt försäkring till rabatterat pris.

Men olikt Unionen har LO beslutat sig för att inte erbjuda privata sjukvårdsförsäkringar till sina medlemmar. Vid kongressen 2016 antog organisationen en motion om att man ska arbeta för att motverka privata sjukvårdsförsäkringar och tidigare i år kallade Ulrika Lorentzi försäkringarna ”en giftcocktail” i en debattartikel i Aftonbladet.

Minskar vilja att betala skatt

John Lapidus är ekonomihistoriker vid Handelshögskolan i Göteborg och författare till boken ”Vårdstölden” som kom förra året. Han säger att de privata sjukvårdsförsäkringarna urholkar den offentliga vården på flera sätt. Ett av de viktigaste handlar om att de grupper som lämnar den offentliga vården till stor del är de mer röststarka i samhället.

– Det är de som hade varit allra argast på politikerna om de varit kvar i den offentliga vården och sett att det var nedskärningar. De hade satt press, men eftersom den gruppen inte längre finns i den offentliga vården behöver politikerna inte vara rädda för dem, säger John Lapidus.

När allt fler köper sig före i sjukvårdskön minskar också viljan att betala skatt för att finansiera den offentliga vården, enligt John Lapidus.

– Vi ser att det har gjorts stora skattesänkningar redan och viljan att betala skatt kommer att minska gradvis. De som har privata sjukvårdsförsäkringar tycker inte att de ska betala skatt när de redan har köpt sin vård privat, säger John Lapidus.

Personalbristen inom vården är i dag utbredd och Ulrika Lorentzi säger att de privata försäkringarna tar de redan knappa personalresurserna i anspråk. Det finns forskning som visar att försäkringarna snarare leder till mer vård, den belastar snarare än avlastar, säger hon. Det tredje skälet till varför LO säger nej är att försäkringarna underminerar tilliten till den offentliga vården.

– Det innebär också att man minskar viljan att bidra till den offentligt finansierade vården. I förlängningen kan det leda till att vi bryter sönder den offentligt finansierade vården som den ser ut i dag, säger hon.

Både Ulrika Lorentzi och John Lapidus betonar att siffrorna som presenterades förra veckan ska tolkas med försiktighet. Statistiken säger att inkomsterna från premierna från privata sjukvårdsförsäkringar har ökat, men det betyder inte med automatik att fler har tecknat försäkringar. Siffrorna över hur många som tecknat nya försäkringar släpps först efter årsskiftet.

– Det här är en sorts politiskt aktivism som försäkringsbolagen håller på med. De släpper nya siffror och får tillfälle att upprepa sitt mantra att folk inte litar på den offentliga vården. Det blir en sanning om det sägs många gånger, säger hon.