Den här artikeln kommer från nyhetsmagasinet ETC, som kommer två dagar/vecka. En dag på papper, en dag digitalt. Här kan du teckna en prenumeration.
Nu visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) att inkomstskillnaderna i Sverige – mätta enligt den så kallade ginikoefficienten – inte har varit större sedan 1991 då mätningarna startade. Samtidigt drar den rikaste tiondelen ifrån och har nästan lika stor del av den disponibla inkomsten som den halva av befolkningen har lägst inkomst.
Denna statistik beskriver 2016.
Sverige har en rödgrön regering.
Ändå ökar klyftorna.
Stefan Löfven fanns på plats för att ge moraliskt stöd när LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson förra veckan presenterade sin valplattform. Där finns följande:
”Skapa ett rättvist skattesystem. Skatt ska betalas efter förmå¬ga. Det är inte rimligt att den som arbetar ihop sin inkomst betalar mer än den som ärvt sin förmögenhet. Genomför en skattereform för rättvisare skatter.”
Det är ingen nyhet att LO har synpunkter på dagens beskattning av kapital.
– Det är viktigare att införa en högre beskattning på personer som äger eller ärver kapital än på de som själva tjänar ihop sina pengar, sa i fjol LO:s ekonom Torbjörn Hållö.
Han fick medhåll av Karl-Petter Thorwaldsson:
– Idag är det ju högre skatt på arbete än på kapital. Det känns något udda.
”Toppen drar ifrån”
Nyligen visade en granskning i Dagens ETC att den översta finans- och företagseliten endast utgör 0,01 procent av befolkningen men tar tio procent av alla kapitalinkomster. Deras månadsinkomster har stigit från 2,5 miljoner kronor år 2008 till 4,3 miljoner förra året.
Det är avgörande att uppdatera Sveriges kapitalbeskattning för att vända utvecklingen, säger LO-ekonomen Anna Almqvist som länge studerat den växande ojämlikheten i Sverige, och på omsdag lanserar den återkommande rapporten om makteliten.
– Vi har sett att inkomstskillnaderna har ökat mer i Sverige senaste decennierna än i andra OECD-länder. En viktig förklaring är att toppen drar ifrån, att kapitalinkomsterna blir större och mer koncentrerade i den absoluta toppen. Så här krävs politiska åtgärder.
Fruktar kapitalflykt
I våras intervjuades Magdalena Andersson (S) av nyhetsmagasinet ETC. Hon fick då frågan om LO-kravet på ökad beskattning av kapitalinkomster är en bra idé. Hon talade då om nya 3:12-regler och höjd skatt på investeringssparkonto. Problemet är verkligt, sa finansministern, ansamlingen av kapitalinkomster är inte ”oproblematisk”. Men:
– I en globaliserad värld så är ju kapitalet lättrörligt och har man hög kapitalbeskattning, då drar kapitalet, på ett sätt som inte är okomplicerat för ekonomins funktionssätt. Det är inte lätt att beskatta kapital i en globaliserad värld, vilket det är viktigt att ha respekt för.
Hon fortsatte:
– Vi vill gärna se en övergripande skatteöversyn under nästa mandatperiod och då är det klart att beskattning av kapital kommer vara en av de saker som man behöver titta på.
”Inte möjlig”
Oppositionen stoppade förändringen av 3:12-reglerna. Magdalena Andersson menar att hon överlag haft begränsade resurser att genomdriva sin politik, men att den budget som nu ligger är utjämnande. (SCB-statistik bekräftar att mest förbättringar går till dem med lägre inkomster, bland andra pensionärer.) Regeringen har en politik för jämlikhet, enligt Magdalena Andersson.
Men kommer den med mer långtgående förslag vad gäller kapitalbeskattning?
Nej, något sådant förslag är inte ens i närheten av att läggas på bordet.
– De stora skattepropositionerna låg i vår budget för 2018, säger Gösta Brunnander, pressekreterare hos Magdalena Andersson.
– Skatt på kapitalinkomster, hur skatt på arbete och kapital ska balanseras, är fråga för en större skattereform, en bred parlamentarisk översyn.
Förslaget kring 3:12 inte bara blockerades av oppositionen. Reaktionen var så stark att man hotade att fälla finansministern.
– Nej, en skattereform är inte möjlig denna mandatperiod, men förhoppningen är att vi Sverige någon gång ska kunna uppdatera vårt system, säger Gösta Brunnander.
”Bra förslag av SNS”
Det behövs verkligen en skattereform, säger Anna Almqvist på LO. Sedan den stora uppgörelsen på 1990-talet har fler än 100 avsteg gjorts.
– De har sammantaget bidragit till ökande ojämlikhet.
LO är tydliga med att det behövs en annan kapitalbeskattning. Men man vill inte precisera hur en sådan ska se ut.
– Vi menar att en viktig komponent är effektiv och rättvis beskattning av kapitalinkomster. Men det kan ske på flera olika sätt. Det lämnar vi öppet från vårt håll.
Nyligen presenterade Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) ett program för att förändra kapitalbeskattningen: 25 procent skatt på kapitalinkomster, fastighetsskatt som är lika för villa och bostadsrätt, eventuellt en skatt på stora arv, växla allt detta mot sänkning av skatt på arbete.
– Det finns många bra saker i det förslaget, säger Anna Almqvist, som trots det parlamentariska läget hyser viss förhoppning om att även borgerliga ska se värdet av en reform.
– Det kan ske ett omtag. Ur en liberal utgångspunkt är det ju exempelvis märkligt att vi idag har hårdare beskattning på arbete än på ärvda inkomster.
