– På HVB-hemmet Bergsgården har vi i dag 30 ensamkommande barn och prognosen är att de ska bo sex stycken där vid årskiftet, säger Sara Jonsson.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Minskningen beror på att många av barnen som bor där kommer att fylla 18 år i år och därmed bli myndiga och gå över till vanligt asylboende i Migrationsverkets regi i stället för HVB-hem för barn som drivs av kommunen. Rent ekonomiskt innebär det att dagens bidrag från staten minskar så mycket att Bergsgården kommer att gå drygt 2 miljoner i förlust med dagens bemanning.
– Det beror på att ett HVB-hem måste ha personal dygnet runt och att lokalerna kostar lika mycket i hyra oavsett om det bor 6 eller 30 barn där, säger Ewa-Leena Johansson.
32 barn i andra kommuner
Förutom de 30 ensamkommande som bor på Bergsgården har kommunen 32 barn utplacerade i andra kommuner.
– Vi hade inte plats i kommunen för alla dem som kom till Ljusnarsberg och fick köpa platser där det fanns i andra kommuner. Dessa barn är fortfarande vårt ansvar och vi försöker ta hem så många som möjligt av dem eftersom det blir billigare för oss. Men även många av dem blir myndiga nu och då övergår de till Migrationsverkets ansvar, säger Ewa-Leena Johansson.
Regeringen har beslutat att göra om ersättningen per ensamkommande barn från dagens system där kommunen får betalt för alla faktiska kostnader till en schablonersättning om 52 000 kronor per barn som betalas ut en gång.
– Schablonen ska täcka personalkostnader, arvoden till gode män, kostnader för resor och tolk med mera. Inför budgeten 2018 är det väsentligt att se över arvodesnivåerna för gode män, säger Sara Jonsson.
Hade störst andel i Sverige
Förutom de ensamkommande barnen så hade Ljusnarsberg högst antal övriga asylsökande per capita i hela Sverige. När det var som mest 2015/16 tog kommunen emot 1 200 asylsökande fördelat på en befolkning under 5 000 invånare. Även det antalet har minskat kraftigt och den 1 juni var 369 personer inskrivna i Migrationsverkets system i Ljusnarsbergs kommun.
– Då var det bråttom att ordna fram resurser till alla nya barn i skolan och förskolan. När det var som mest var vi den kommun i Sverige som hade störst andel med närmare 35 procent nyanlända i skolan och det krävde så klart ny personal. Nu när antalet barn blir mycket färre måste vi anpassa oss efter det och det är aldrig lätt att säga upp personal, säger Ewa-Leena Johansson.
Hon förklarar att trycket på att anställa nya lärare, språkstödjare och annan extrapersonal gjorde att kommunen fick anställa obehöriga lärare eftersom det inte gick att få tag på lärare med behörighet. Bland annat anställdes asylsökande med lärarerfarenhet från Syrien som hjälpte till på skolan samtidigt som de själva läste svenska på SFI.
– Obehöriga lärare får vi bara anställa terminsvis så det innebär att vi inte kommer att återanställa alla till skolstarten i höst, säger Ewa-Leena Johansson.
Ett annat orosmoln för den kommunala ekonomin är de asylsökande som har fått uppehållstillstånd och ordnar eget boende, EBO, när de inte behöver bo kvar på Migrationsverkets asylboenden. Att flera EBO söker sig till Ljusnarsberg beror på att det finns både tomma lägenheter och landsmän här. En asylsökande får ersättning från Migrationsverket i två år efter att personen har fått uppehållstillstånd, sedan övergår försörjningsplikten till kommunen om personen inte har ordnat med egen försörjning. I Ljusnarsberg finns det lägenheter men arbeten är det sämre beställt med.
– Dessvärre så visar statistik att det tar åtta år innan hälften av en årskull av flyktingarna har fått ett arbete. Och den statistiken gäller över hela Sverige. Här i Ljusnarsberg är arbetsmarknaden sämre än i hela riket så det är ännu svårare att skaffa jobb. Och för de som inte lyckas med det så blir det kommunen som får betala ut försörjningsstöd, säger Ewa-Leena Johansson.
”Ekvationen går inte ihop”
I den utredning som ekonomichefen Sara Jonsson har gjort för att beskriva vilka förutsättningar som gäller nu när antalet asylsökande går ner så kraftigt skriver hon att Ljusnarsbergs kommun kommer att få minskade bidrag från staten på 30 miljoner kronor under perioden 1 juli 2017 till 1 juli 2018.
– Ekvationen går inte ihop, säger Sara Jonsson.
Att det kommer nya sparkrav ser kommunalrådet Ewa-Leena Johansson som oundvikligt. Men hon påpekar också att det i så fall inte är för första gången.
– Att säga upp personal och krympa verksamheten är aldrig lätt. Det har vi i Ljusnarsbergs kommun lång erfarenhet av och vi har lyckats anpassa kostymen de senaste 14 åren. Det gör vi än så länge även denna gång, säger hon.
