När mögelforskaren Markus Schmidt-Heydt ville göra ett större experiment med de mögelsvampar han odlar räckte hans vanliga plats i laboratoriet inte till. Han flyttade då till en annan del av avsett för forskning på plantor. Den nya platsen var försedd med starka lampor som simulerar dagsljus – något som inte uppskattades av alla. Det visade sig nämligen att mögelsvamparna hämmades i sin utveckling.
Fram tills dessa hade Markus Schmidt-Heydt, verksam på Max Rubner-Institut i Karlsruhe i Tyskland, försökt att bekämpa mögelsvampar med värme. Nu började han istället experimentera med olika sorters ljus.
– Olika mögelsvampar påverkas av olika sorters ljus. Ljuset styr hur svampen växer, hur den bildar sporer, gifter eller olika pigment, säger han.
Hittills har han bland annat kunnat styrka att mögelsvampen Fusarium, som ofta hittas på fält och åkrar och infekterar spannmål, hämmas av rött ljus. Penicillium, en annan mögelsvamp, vilken även används som medicin och för att framställa antibiotika, tål inte blått ljus.
Ett av naturens giftigaste ämnen
Mögel är ett stort problem inom livsmedelsproduktionen. Man räknar med att upp till 25 procent av alla näringsmedel måste kasseras varje år på grund av mögel, men exakta tal är svåra att fastställa. Mögel angriper födoämnen under hela kedjan av produktion och konsumtion, från fält till kylskåp.
– När det gäller livsmedelsproduktion blir det störst problem med mögel under perioder med mycket regn, säger Markus Schmidt-Heydt.
Även under lagring och transport av frukt och grönsaker är mögel ett problem som årligen förstör stora mängder livsmedel.
Det finns tusentals olika sorters mögelsvampar, och mögelsporer finns överallt i vår omgivning. Mögel är farligt för människor och kan i extrema fall vara dödligt. Mögelsvampar producerar nämligen mykotoxiner, en grupp gifter som räknas till några av naturens giftigaste ämnen. Vid konsumtion ger dessa främst skador på människan inre organ.
Trivs i fukt och värme
Mögelsvampar trivs när det är fuktigt och i temperaturer mellan 15 och 30 grader. När växter inom lantbruk drabbas av mögel riskeras inte bara årets skörd.
– När mögelinfekterade växtdelar, till exempel majskolvar, plöjs ner i marken så smittar de oftast även nästa års skörd, säger Markus Schmidt-Heydt.
Mögel kan också vara ett problem då det gäller animaliska produkter. När djur ges foder som är mögelskadat förs mykotoxiner ut i kroppen på djuren och sprids på så sätt vidare till både kött, mjölk och ägg.
Det betyder att då skörden mögelskadas, på grund av till exempel mycket regn, sprids mykotoxiner till flera delar livsmedelsproduktionen.
– Mykotoxiner i kött och andra animaliska produkter är ett problem och inom EU finns gränsvärden för hur mycket som tillåtet, säger Markus Schmidt-Heydt.
Mat som drabbats av mögel bör helt kasseras även om det bara är en del av produkten som är angripen, enligt Markus Schmidt-Heydt. Att försöka skära bort de mögliga delarna är alltså ingen bra idé.
– Mykotoxiner är vattenlösliga. När en mögelsvamp som bildar mykotoxiner växer på till exempel en grönsak så sprider sig giftet i hela grönsaken – eftersom frukt och grönt till största del består av vatten.
Mykotoxiner är också mycket värmeresistenta. Att försöka rädda mat som drabbats av mögel genom att hetta upp den fungerar därför inte heller. Man kan visserligen på så vis döda själva mögelsvampen, men giftet tål temperaturer på upp emot 300 grader innan det börjar brytas ned.
Mögel kan också vara farligt att andas in, och kan orsaka allergiska reaktioner och astma. I extrema fall kan sporer från mögelsvampen Aspergillus bilda så kallade svampbollar inuti kroppen, till exempel i lungor eller bihålor. Från dessa kan sedan mögelsporer ytterligare breda ut sig i kroppen, vilket kan vara dödligt för människor. Markus Schmidt-Heydt ger dock lugnande besked.
– Generellt sett är det bara för allergiker och människor med nedsatt immunförsvar som det är farligt att andas in mögelsporer.
Vanligtvis tar kroppens immunförsvar hand om inkräktande mögelsporer. Långvarig exponering av mögelsporer är dock förknippat med ohälsa, vilket flera studier slagit fast. Om det bildas mögel i det hus eller lägenhet där man bor bör man ta bort det så fort som möjligt. Inte minst för att det annars riskera att spridas.
Ljus i grönsakslådan
Forskningen på hur mögel kan bekämpas med hjälp av olika sorters ljus följdes upp som en del i EU-projektet MycoRed under ledning av professor Rolf Geisen från Max Rubner-Institut. Till en början arbetade man med olikfärgade plexiglasskivor, liknande sådana som används på till exempel teatern. Senare övergick man till olikfärgade LED-lampor.
Markus Schmidt-Heydt tänker sig att man i framtiden på olika sätt kan använda ljus för att bekämpa mögel. Till exempel skulle lagerlokaler i tredje världen kunna mögelsäkras genom färgade fönster.
– Man skulle också kunna tänka sig att ha till exempel ett blått ljus i grönsakslådan i kylskåpet för att hindra mögel, säger Markus Schmidt-Heydt.
