Så såg bilden ut fram till 2013. Sedan hände något. 2014 ökade antalet insjuknade med omkring hundra fall och har sedan dess legat kvar på de högre nivåerna. I vissa regioner har ökningen varit så stor att man 2018 hamnade på samma nivåer som när cellprovtagningen startade för 50 år sedan.
Det handlar framför allt om att kvinnor som trots att de fått ett normalt testsvar, utan tecken på cellförändringar, ändå insjuknat före nästa test. Skillnaden är stor mellan olika delar av landet. I vissa regioner har livmoderhalscancer ökat med 80 procent på tio år, i andra har det inte skett någon ökning alls.
– Vi har en mätbar försämring av andelen korrekt analyserade prover från 2011 och framåt. Tre år efter det började vi se ett ökat antal cancerfall, konstaterar Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och chef för Centret för cervixcancerprevention.
Provtagning avgörande
Med testning – eller screening som det också kallas – kan cellförändringar i livmoderhalsen upptäckas på ett tidigt stadium. Med en mindre operation kan utvecklingen av sjukdomen stoppas. Eftersom cellförändringar i livmoderhalsen sällan ger sig till känna förrän det finns en utvecklad cancer – vilket ofta tar 20 år eller mer – är regelbunden provtagning helt avgörande.
– När vi nu har så kraftfulla förebyggande verktyg som HPV-vaccin och HPV-baserad screening finns det ingen anledning att kvinnor ska drabbas av den här cancerformen längre, säger Joakim Dillner.
Kvinnor som haft cellförändringar löper ökad risk att drabbas av livmoderhalscancer när de blir äldre. Redan i 60-årsåldern är risken fördubblad och vid 80 års ålder kan den vara tio-
dubblad, visar forskning. Men äldre kvinnor erbjuds inte tester regelmässigt i dag, vare sig de haft cellförändringar eller inte, trots att 70 procent av dem som insjuknar i livmoderhalscancer efter 60 års ålder dör i sjukdomen. Av alla dödsfall i livmoderhalscancer svarar kvinnor över 65 år för omkring 60 procent. För alla åldrar är dödligheten omkring 25 procent.
Föråldrad metod
År 2008 upptäcktes cirka 17 falskt negativa cellprov per 100 000 prov. Den siffran steg till 25 under åren 2013-2015, enligt en utvärdering som Socialstyrelsen släppte tidigare i år.
Orsaken till de felaktiga provsvaren är sannolikt en föråldrad analysmetod som det tagit alltför lång tid för regionerna att ersätta. 2015 uppmanade Socialstyrelsen regionerna att byta metod. Men enligt Joakim Dillner har det långt innan dess varit känt att den metod man använt sedan 1930-talet skulle fasas ut. Vetskapen om det har lett till en brist på cytodiagnostiker, den personalkategori som utför analyserna på det gamla sättet, vilket i sin tur lett till hög arbetsbelastning för de som är kvar.
Enligt en ny föreskrift från Socialstyrelsen som trädde i kraft i somras ska alla regioner analysera cellprover från kvinnor över 30 år för HPV-virus, vilket görs med en ny robotiserad metod. Metoden är både billigare och mer träffsäker än den gamla. Någon specialutbildad personal behövs inte.
– Ändå har det gått otroligt långsamt för regionerna att installera den här roboten. När man ser att diagnostiken fallerar och cancerfallen går upp borde man verkligen ha motiv nog för att agera, säger Joakim Dillner som tvivlar på att alla regioner ännu gjort den förändring som krävs.
– Sveriges kvinnor borde ha rätt till ett cellprov som är korrekt analyserat med bästa möjliga teknik.
Provtagningen pausad
Utvärderingen från Socialstyrelsen visade att sex av 21 regioner ännu inte börjat med screening för HPV-virus för ett år sedan. När Dagens ETC frågar regionerna i dag är det fortfarande två som inte infört metoden, Västerbotten och Gävleborg. Enligt båda regionerna beror förseningen på att IT-lösningar för att få vårdprogrammen på plats dröjt.
– Förhoppningsvis kommer vi igång i februari, skriver Gabriella Bandling, kommunikatör på Region Västerbotten i ett mejl.
Region Norrbotten hann sjösätta det nya vårdprogrammet innan pandemin slog till med ny kraft och började göra HVP-screening i oktober. Sedan mitten av december är cellprovtagningen pausad för att personalen behövs för att vårda covid-patienter. Provtagningen väntas komma igång igen först i februari.
– Det innebär att vi har ett antal kvinnor som fått vänta mer än ett halvår på sin planerade screening, något vi måste hantera under våren. När det gäller cellförändringar är det något som utvecklas långsamt och i de allra flesta fall spelar några månader inte någon roll vare sig för typ av behandling eller prognos, men visst finns en liten risk att någon kvinna med ett tidigt stadium av livmoderhalscancer får en senare diagnos på grund av pandemin, skriver regionen i ett svar till Dagens ETC.
