Högst troligt: Pånyttfött allianssamarbete

Allianssamarbetet är tillfälligt nedtonat, och de borgerliga partiledarna har bara aviserat att de lägger fram separata budgetar i år. Till våren kan läget vara helt annorlunda. KD vill exempelvis ha gemensam Alliansbudget redan nästa höst. Allianspausen är positiv för de borgerliga partierna på så sätt att de nu har större frihet att positionera sig och driva enskilda frågor. KD styr till exempel kraftigt åt höger med gammalnytt abortmotstånd. C är numera Natovänner men står för en liberal invandringspolitik som skiljer sig från de borgerliga kollegornas. Anna Kinberg Batra har sagt att det ska märkas att det finns fyra olika borgerliga partier, men att de har en gemensam syn om Sveriges bästa. Oavsett positioneringar och eventuella blocköverskridande samarbeten så lär alliansen sys ihop i god tid inför nästa val. Om det blir redan nästa år som KD vill återstår att se.

Realistisk möjlighet: Blocköverskridande samarbeten

Björklunds erbjudande till Löfvén om samarbete kan vara en testballong. FP-källor uppger till Dagens Industri att den utsträckta handen handlar om ett strategibyte som bygger på analysen att samarbete är det minst skadliga för partiet just nu. Ingen alliansledare avvisar blocköverskridande samarbeten, men frågan är på vilka områden det är möjligt. KD och M vill göra upp i migrationsfrågan. Löfven är öppen för att diskutera deras förslag om tillfälliga uppehållstillstånd trots att MP motsätter sig det. Oavsett skillnader kan det finnas hyfsade förutsättningar för en bred migrationsöverenskommelse. Det har gjorts förr och om partierna inte visar handlingskraft i den akuta flyktingsituationen kan det straffa dem alla hårt och gagna SD. Det har ingen ett intresse av. Försvar, utbildning och bostäder är andra områden där det kan finnas utrymme för kompromisser och samarbete. Skatter och jobb blir svårare.

Inte troligt: Blåbrunt samarbete

Trots att M, FP och KD har hårdnat till sin migrationspolitik är organiserat samarbete med SD osannolikt eftersom alla partiledarna avvisat det så kraftfullt. Att svänga nu skulle innebära rejäla trovärdighetsproblem. Det skulle också vara förödande för allianssamarbetet. Centerpartiet med sin relativt migrationsliberala linje har väldigt lite gemensamt med SD. Ett samarbete skulle också vara mycket svårsmält för många folkpartiväljare. Jimmie Åkesson sträcker ut hand efter hand till de borgerliga men den är villkorad med invandringspolitik. SD vill minska asylinvandringen med 95 procent. Det är ett krav som det är svårt att se att M eller KD skulle acceptera. Men Jimmie Åkesson vet att han inte kan kompromissa med sin hjärtefråga. I Norge och Finland har Fremskrittspartiet och Sannfinländarna rasat efter att ha hamnat i regeringsställning och tvingats till realpolitiska kompromisser. De erfarenheterna avskräcker säkert SD-ledaren.

Inte troligt: Nyval

SD jublade högst när KD dödade DÖ. Partiet skrev ihop en misstroendeförklaring mot finansminister Magdalena Andersson (S) med mål att utlösa ny regeringskris. Men glädjen förbyttes snabbt i surmulen kritik när alliansledarna förklarade att de inte skulle stödja den. De kommer också att lägga fram separata budgetpropositioner precis som de hade gjort om DÖ fortfarande levde. Därmed kan inte SD fälla regeringen genom att rösta för en alliansbudget som i december. Varken de rödgröna eller allianspartierna har något intresse av nyval just nu. Enda vinnaren skulle bli Sverigedemokraterna som går stadigt framåt i opinionsmätningarna. Risken är också överhängande för ett nytt dödläge i svensk politik med SD som vågmästarna ingen vill samarbeta med. Anna Kinberg Batra är tydlig med att hon inte vill bidra till en sådan situation. Med det inte sagt att nyvalshotet är avvärjt. Det hänger kvar resten av mandatperioden.

Källor: Malena Rosén Sundström, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. DN, DI, SVT.