ETC Norrköping har granskat maten som lagas i köket på Söderportens skola under en vecka. Det visar sig att de 21 ingredienserna som har använts kommer från elva olika länder. De laktosfria mejeriprodukterna kommer från Finland, torskfilén från Kina och purjolöken från Turkiet. Åtta produkter är svenska och av dem är endast tre närproducerade; skalad potatis, morötter och skivad limpa.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Till maten på matsedeln serveras varje dag salladsbuffé, hårt bröd och mjölk.
– Alla de färska grönsakerna kommer från Östgöta trädgårdshall och vi strävar efter att en så stor del som möjligt ska vara ekologisk. Mjölk och yoghurt kommer från Arla och smöret från Carlshamns mejeri, berättar Monika Hertzman, som är kökschef vid Söderportens skola.
Enligt kommunens riktlinje för kostverksamhet som började gälla i januari 2013 skulle 30 procent av maten som serveras i Norrköpings kommunala kök vara ekologisk år 2015. Samma år skulle 20 procent av maten vara närproducerad. Men enligt kommunens egna mätningar var endast 23,5 procent av maten ekologisk och 11,5 procent närproducerad år 2015.
Hänsynstagande till riktlinjer
I köket på Söderportens skola lagas även mat till Smedbyskolan, samt till sex olika förskolor i Hageby och Navestad. Monika Hertzman förklarar att de enskilda köken har små medel att styra över innehållet i maten. När de handlar måste de följa gällande avtal och upphandlingar såväl som att hålla sig till den basmatsedel som kommunen har tagit fram.
– Vi är fria att göra vissa avsteg från matsedeln, men huvudråvaran måste vara den samma. Om det står korvstroganoff till exempel, så måste det vara en rätt med korv den dagen, säger hon.
Ansvarig politiker är kommunalrådet Karin Jonsson (C). Enligt henne arbetas det kontinuerligt med kostriktlinjerna och kommunen måste även ta hänsyn till och följa riktlinjerna när de gör inköp och upphandlingar.
Mer ekologiskt än närproducerat
Hittills har det gjorts större framsteg vad gäller andelen ekologisk mat än av närproducerad mat. En orsak är enligt Karin Jonsson att det är svårt att hitta lokala leverantörer som kan leverera stora volymer.
– De flesta jobbar mot större grossister. Om man tittar på grisar till exempel så skickar de flesta sina grisar till ett centralt slakteri. Det är inte så mycket hemslakt som går direkt utan det mesta går via slakterier. Så det är inte så himla lätt, då måste man ha en annan typ av organisation. Vi har försökt att göra det här genom direkta små inköp, av bland annat älgkött och kalkon, men det är så små mängder, det går inte i en sådan stor kommun som Norrköping, säger Karin Jonsson och hänvisar till de ton av kött som kommunen köper in för att laga omkring 22 000 portioner mat om dagen.
Högre krav än i andra länder
Karin Jonsson menar att leveranserna måste organiseras på ett annat sätt för att kommunen ska kunna få in mer östgötsk mat i sina kök. Ett lyckat exempel hon tar upp är Östgöta trädgårdshall.
– Där samarbetar man i en organisation som samordnar alla grönsaksodlare i länet och kan klara upphandlingar. Och på samma sätt måste vi säkert jobba med andra varor, säger Karin Jonsson.
Reglerna vid upphandling, som att kommunen enligt EU:s regler inte får kräva att maten ska vara svensk, ser hon inte som ett problem.
– Vi har regeln att man ska upphandla enligt svenska miljö- och djurskyddslagar och det gör att man sållar ut väldigt många länder som inte kan vara med på upphandlingar. För vi har ju högre krav än vad man har i andra länder, så på så vis får vi in flera svenska varor, men däremot är det inte säkert att de är närproducerade inom vår kommun, säger Karin Jonsson.
Hon berättar även att kommunen just nu står i startgroparna för ett samarbete med LRF för att få till fler avtal med lokala matproducenter.
– Där ska vi försöka lyfta de här frågorna med att ta in mer närodlat. Vi ska även jobba med samordnad varudistribution; att man lämnar till en mindre samordnings- och omlastningscentral och att det sedan körs ut därifrån. Det kan gynna mindre leverantörer. Vi ska även titta på myndighetsutövning och hur vi kan underlätta för leverantörerna och hur det kan bli lättare för mindre leverantörer att lämna anbud, berättar Karin Jonsson.
I Ödeshögs kommun har man sedan flera år jobbat medvetet för att få in mer närproducerad mat i de kommunala köken. Ett sätt har varit att ställa pedagogiska krav i upphandlingarna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Annicki Oscarsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Ödeshögs kommun, berättar att arbetet med att få in mer närproducerad mat började när kommunen skulle göra nya upphandlingar 2012.
– Då vaknade vi upp och tänkte att om vi har så duktiga producenter i kommunen, varför använder vi oss inte av dem? Då pratades det även generellt mycket om säker mat, matens kvalitet och att kunna gynna lokala producenter av mat, säger hon.
Genom det regionala projektet Rätt och slätt började de tillsammans med bland annat Vadstena och Ydre kommun att titta på vilka krav de skulle kunna ställa i sina upphandlingar för att få in mer lokala produkter. Det landade till slut i krav på kortare transportvägar, färskhet på kött och att barn och unga skulle kunna besöka de producenter de handlade av.
– Vi ville få in maten mer i pedagogiken och jobba med temat ”från jord till bord”, för att barn och unga ska lära sig vad maten kommer ifrån och hur den produceras, förklarar Annicki Oscarsson.
20 procent närproducerat
I Ödeshögs kommun bor 5 300 invånare och kommunen lagar 1 100 luncher per dag, samt kvällsmat till pensionärer på äldreboendet. Drygt 20 procent av maten som serveras är närproducerad och de har upphandlade avtal med sex olika lokala producenter. Något som fortsatt är en utmaning för att kunna öka andelen närproducerad mat är leveranserna.
– Samordnande leveranser är viktigt. Det är ofta det som är svårt att få till. Vi kan inte ha för många små transporter, säger Annicki Oscarsson.
Från personalen i köken har responsen på arbetet med närproducerad mat varit positiv.
– De tycker att de har fått finare råvaror att arbeta med. Och vi upplever även att eleverna tycker att maten är fräschare, säger Annicki Oscarsson.
”Vi har den bästa maten i världen”
Ur ett större perspektiv hoppas hon att kommunens arbete ska bidra till att stärka den lokala ekonomin såväl som den svenska matindustrin.
– Vi har den bästa maten i världen. Med tuffa regler vad gäller bekämpningsmedel och antibiotika. Det är klart vi ska gynna det! säger hon.
