Lista: Stadsdelarna som är biltätast i Göteborg

Kopplat till kollektivtrafik

Lovisa Borgström är samhällsutvecklare på Västtrafik.

Finns det ett samband mellan bilägande och kollektivtrafikens utbud?

– Ja, så kan det absolut vara, att turutbudet är lägre i vissa av de områdena där bilinnehavet är högre. För att kollektivtrafiken ska vara försvarbar behövs ett underlag och en analys av potentiella kunder. Men vi har ändå ett utbud av expressbusstrafik till de flesta av de här områdena, säger hon och syftar på Västra Göteborg och Norra Hisingen.

Lovisa Borgström tror att valet av transportsätt handlar om hur attraktivt det är att köra bil i jämförelse med att åka kollektivt i de här områdena.

– Om vi tänker att jag har en bil jag kan köra, en arbetsplats där jag kan ställa min bil gratis och jag kommer fram utan att sitta i köer. Då tror jag att det är en hög tröskel till att börja åka kollektivt. Det skulle jag gissa är anledningen till att det ser ut som det gör i Västra Göteborg och på Norra Hisingen. Där går det fortfarande ganska smidigt att åka bil.

Hon tillägger att det har skett en ökning av antalet resande och att en del av den ökningen kan förklaras av att det har blivit svårare att ta sig fram med bil i stadskärnan.

– Som vårt system är uppbyggt så sker många resor fortfarande genom centrala stan, även med bil. Där tror vi att med alla arbeten som pågår i Göteborg så är det svårare att köra och då ser vi en tillströmning till kollektivtrafiken, säger hon.

Omfördelning av resurser

Precis innan jul påbörjade Västtrafiks planerare sitt arbete med att utreda hur kollektivtrafiken ska förändras inför 2020. Det vill säga var de ska satsa mer eller mindre och hur de kan få fler att resa kollektivt. I år, 2019, handlade det om att omfördela resurser.

– Omfördelning handlar om att använda resurser på smartast sätt, att göra bäst för flest, säger Lovisa Borgström.

Vilka områden ni behöver förstärka?

– I högtrafik mellan sju och nio på morgonen är det ganska fullt på våra bussar, på de flesta expresslinjer och i stomnätet med spårvagn och stombussar. Det är kapacitetsproblem på dem i högtrafik och där ser vi att vi måste kunna förstärka upp och förtäta för att kunna ha ett attraktivt erbjudande, säger Lovisa Borgström.

Vill öka kollektivanvändandet

Västtrafik har använt sig av en rad olika strategier för att få göteborgarna att åka mer, som att locka med provåkarkort, göra vissa busslinjer snabbare genom att plocka bort hållplatser, samarbeta med kommunens stadsplanerare och ha dialog med företag som har många anställda på en plats, som Volvo. Att lägga till vissa kollektivtrafikslag har visat sig vara mer effektivt för att befolkningen ska välja att resa kollektivt. Lovisa Borgström kallar det för ”spårvägsfaktorn”, att spårburen trafik är attraktivare än bussarna.

– Det har att göra med tryggheten. Tåg- eller spårvagnsrälsen är väldigt definitiv, det sänder en signal, dels till stadsplanerarna, men även till medborgarna i stort att ”här kommer det att gå någonting framöver”. En busslinje är mer flexibel i sin karaktär.

Bussarna ska prioriteras

Hon tillägger att Västtrafik har som mål att ge resenärerna den känslan även när det gäller bussarna, att deras framkomlighet prioriteras på vägarna. Men det finns vissa områden som ändå är en utmaning.

– I Västra Göteborg och ut mot Torslanda bygger trafiksystemet på att köra bil. Det är en ganska lång bit in till stan och bilen har haft prioritet. Så det kanske inte är så konstigt. Andelarna som åker kollektivt från de områdena är lägre, eftersom samhället är uppbyggt på det sättet. Där och på många andra områden har vi stora utmaningar i att ställa om till ett mer hållbart trafiksystem.