Fack utan unga eller invandrare
Nära 70 procent av de svenska arbetstagarna är med i en fackförening vilket är högt internationellt sett. Men organisationsgraden är betydlig lägre i branscher med hög andel otrygga anställningar och många unga eller nyanlända flyktingar. Typexempel är arbetaryrken som handel och hotell- och restaurang. I den allra yngsta åldersgruppen, 16–24 år, är bara 35 procent med i facket.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Strukturell individualism brukar jag kalla det, när man inte är fast knuten till en arbetsplats. Man har tidsbegränsade perioder av jobb. Kanske blir man inte kontaktad av facket för man är där så kort tid, man kanske tänker att jag inte ska vara kvar på detta hotell eller i denna bransch hela livet, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet som forskar om fackliga organisationer.
Vinstdriven välfärd
Privata inslag i skola och omsorg är inte ett hot mot den svenska modellen per definition, menar Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholm universitet.
– Som välfärdsforskare är jag inte så orolig över att det finns privata utförare. Men om man organiserar sig på sådant sätt så man får en segregation av elever eller urholkar finansieringen genom att skeppa vinster utomlands, då är det ett problem.
Det är när tillgången på välfärd blir ojämlik som den svenska modellen utmanas. Ett exempel är privata sjukvårdsförsäkringar, som tecknats av runt tio procent av svenskarna. De har tillgång till en vård som andra inte har.
– Det snarare urholkar än avlastar det offentliga. Staten är faktiskt med och subventionerar privata sjukvårdsförsäkringar eftersom de inte är förmånsbeskattade. Det blir en kostnad och är ett väldigt tydligt exempel på en så kallad tudelad välfärdsstat där staten går in och sponsrar de privata lösningarna, säger John Lapidus, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.
Ojämlika pensioner
Före 90-talet var de svenska offentliga pensionerna bland de mest generösa i hela världen. Sedan det nya pensionssystemet infördes 1998 har de konstant blivit sämre. Idag ligger Sverige i botten bland OECD-länderna när det gäller offentlig pension.
Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholm universitet, slår fast att förändringen av pensionssystemet skedde till ett högt pris.
– Det stora problemet är att samtidigt som man ville göra systemet finansiellt på sikt har ersättningarna blivit så låga att det inte finns någon arbetare som kan leva på dem.
Utöver tjänstepension är det privata sparandet helt grundläggande för den som vill ha en dräglig levnadsstandard som pensionär. Något som kan leda till ökad ojämlikhet.
– Jag tror bara de privata inslagen kommer att öka och öka, säger Kenneth Nelson.
Avregleringar resulterar generellt i att färre täcks av kollektivavtal. Skräckexemplet är taxibranschen som var hårt reglerad fram till 1990 då den i princip avreglerades över en natt. Marknaden blev snabbt överetablerad och redan 1991 sa arbetsgivarorganisationen upp kollektivavtalet. När offentlig verksamhet privatiseras sjunker också andelen med kollektivavtal. Detta eftersom avtal finns på alla offentligt ägda arbetsplatser men inte på alla privata.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– När privat sektor ökar på bekostnad av det offentliga sjunker organisationsgraden och även kollektivavtalens täckningsgrad rent matematiskt. Kollektivavtalen är 100 procent i offentlig sektor, säger Anders Kjellberg.
Detsamma gäller när tjänstebranschers andel ökar och industrins minskar, eftersom den fackliga organisationsgraden är hög just i industrin. 76 procent av arbetarna är med och 80 procent av tjänstemännen. Inom den privata servicesektorn är motsvarande andel 51 respektive 66 procent.
Utstationerad arbetskraft – och falska egenföretagare
90 procent av svenska arbetstagare täcks av kollektivavtal. Men den statistiken gäller bara anställda folkbokförda i Sverige och i verkligheten finns ett mörkertal. Grupper som inte täcks är så kallade falska egenföretagare och arbetare från andra EU-länder som jobbar i Sverige tillfälligt enligt EU:s princip om den fria rörligheten. De finns framför allt inom åkeri och bygg.
– Falska egenföretagare arbetar under anställningsliknande förhållanden men har F-skattsedel. Det är framförallt mindre seriösa arbetsgivare som kan ordna på det sättet och när personer är egenföretagare är det inte aktuellt med kollektivavtal. Då kan de utnyttjas hårdare, säger Anders Kjellberg.
Den utländska arbetskraft som täcks av kollektivavtal får heller inte per automatik samma lön som svenska arbetstagare. Efter Laval-domen 2004 har fackförbunden bara rätt till konfliktåtgärder när det gäller lägstalön för anställda från andra länder.
