– Jag är en stolt Stockholmspatriot och älskar innerstaden. Framförallt på grund av alla möjligheter. Jag har bott utomlands i perioder och om jag skulle flytta igen, blir det till en annan huvudstad, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Lisa Bjurwald inledde sin journalistiska bana redan vid 16 års ålder, då hon började jobba som kolumnist och reporter på Expressen. Sedan dess har det rullat: ledarskribent på SvD och DN, utlandskorre, kommunikationschef, studier vid Försvarshögskolan, reporter på Expo och redaktör på Medievärlden.
Nu har hon precis utsetts till ny chefredaktör för tidskriften Författaren, efter att under våren ha granskat hoten mot USA:s demokrati under Trump, för reportagesajten Blank Spots räkning.
Under årens lopp har hon även skrivit flera böcker. Snart släpper hon en andra roman, som liksom hennes förra bok är en thriller med inslag av verkliga händelser. Den här gången handlar det om nätpedofili.
– Med kommersiella romaner är det lättare att nå ut med tunga ämnen till en större läsekrets och i förlängningen förändra världen, vilket egentligen är vad många av oss journalister strävar efter, även om det förstås låter klyschigt.
En fråga om trovärdighet
Hon konstaterar att Bokmässan i Göteborg är en otrolig plattform för författare, inte minst för att den når ut så brett.
– Där möter du den vanliga läsaren, vilket är helt andra människor än de som verkar på kultur- och ledarsidorna.
Ändå kommer hon inte att sätta sin fot på Bokmässan i år – heller.
Lisa Bjurwald var under förra årets Bokmässa först ut med att ställa in alla sina framträdanden och uppmana till bojkott.
Att Bokmässan, trots kritiken, beslutat att välkomna högerextrema Nya Tider har lett till stor debatt, där frågan om yttrandefrihet hamnat i centrum. Vissa, även de som är öppet antirasistiska, menar att det handlar om allas rätt att delta i det offentliga rummet.
– Jag dömer ingen, det är upp till var och en om man vill delta. Men när förlag och författare som annars tydligt tar ställning mot rasism, och har kunskap om rörelsen, väljer att delta, då har jag lite svårare att förstå det. För min del hade det inte gått att inte bojkotta Bokmässan, säger Lisa Bjurwald.
– Jag är helt enkelt inte beredd att riskera min trovärdighet. Men framför allt handlar det om att min kunskap om rörelsen och deras otäcka ideologi gör det omöjligt att närvara. När jag till och med är ute och föreläser om just högerextremism, kan jag inte direkt skylla på att jag inte vet vilka de här aktörerna är.
Tillsammans med tidskriften Glänta, Världskulturmuseet och Göteborgs Litteraturhus ska Författaren därför anordna alternativa aktiviteter utanför mässområdet i år.
– För detta har Litteraturhuset fått stort stöd, både moraliskt och ekonomiskt. Till exempel har bokförlaget Natur och Kultur bidragit med en större summa. De alternativa evenemangen gör att författare som inte vill stödja Bokmässan ändå får möjlighet att umgås, nå ut till läsarna och prata om våra böcker för en intresserad publik, säger hon.
Diskussionen om yttrandefrihetens innebörd, vilken klyver samhällsdebatten i två läger, är unik för Sverige, hävdar Lisa Bjurwald.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– I Storbritannien, till exempel, är man mer medveten och vet vad fascismen innebär och där är det oftast inget snack om saken. Självklart kan arrangörer säga nej till exempelvis vit makt-band. Det blir så konkret om man själv haft en släkting som kämpade mot nazismen. I Sverige saknar vi sådana direkta erfarenheter i och med vår så kallade neutralitet under andra världskriget.
Och på så sätt är det genialiskt att dra det där yttrandefrihetskortet, tillägger hon:
– Det har den här typen av rörelser gjort i decennier. De hävdar att det handlar om yttrandefrihet och räknar med att naiva kulturpersoner ska gå på det. Och det gör ju många, tyvärr.
Efter att under många år ha granskat rörelsens alla grenar och undergrupper har Lisa Bjurwald fått en större förståelse för hur de alternativa medierna fungerar. Hur de utnyttjar kultursektorns okunskap i eget syfte.
För fyra år sedan släppte hon boken ”Skrivbordskrigarna” som handlar om människor som via internet, ofta i det egna hemmet, för en ideologisk och högerextrem kamp. En grupp som kommit att växa i antal.
– Förr, på 1990-talet, var man tvungen att träffas fysiskt för att radikaliseras. Nu behöver man inte ta sig över den tröskeln. Alla kan gå med och det krävs egentligen ganska lite. Internet har inneburit en revolution för högerextremismen.
De alternativa medierna riktar ofta kritik mot de etablerade för att hymla om invandringens konsekvenser, vad tänker du om det?
– Man måste komma ihåg vad de har för syfte, och en sak är säker, de gör det inte för att hjälpa oss etablerade medier att bli bättre, säger Lisa Bjurwald och varnar för att försöka göra de alternativa medierna nöjda.
– Oavsett om vi skulle börja skriva ut allting de vill, till exempel att vid varje incident berätta om det är en invandrare som ligger bakom ett brott eller inte, så kommer de inte att bli nöjda. Det är en vanföreställning. De vill i stället behålla bilden av att vara underdogs och martyrer. Jag och kollegor har vid flera tillfällen bjudit in främlingsfientliga personer till olika paneldebatter men inte fått något svar, eller så har de tackat nej. Och det är helt förståeligt, eftersom det inte tjänar deras syfte.
Betydelsefull dom
Lisa Bjurwald har själv varit måltavla för en hel del hot och hat genom åren. Förra augusti fick hon till exempel flera hatiska och hotfulla e-postmeddelanden från en anonym avsändare. Eftersom flera av dem var grovt sexistiska trodde hon först att det var en man som låg bakom hoten. Men efter att Aftonbladets tekniker lyckats spåra avsändaren visade det sig att det var en 50-årig kvinna från Norrland.
– Jo, kvinnor kan också vara riktigt jävliga, säger Lisa Bjurwald.
Trots att den åtalade i förhör hade sagt att hon inte ångrade sina hot, tvärtom, så dök hon aldrig upp vid rättegången. För några veckor sedan dömdes kvinnan till villkorlig dom för olaga hot.
– Det gav mig hopp om framtiden och betyder mycket för mediebranschen i stort eftersom domen kan komma att bli prejudicerande.
