Kyaw kom till Sverige för tio år sedan. I fjol flyttade han till Lindesberg från Hudiksvall där han var bosatt i nio år. 2014 var också året då han blev svensk medborgare. I augusti fick han, tillsammans med hustrun Kupaw Khwa, äntligen sitt medborgarskap. Lindesbergs kommun har valt att bjuda in alla som blev svenska medborgare under 2014 och som är bosatta i kommunen till en välkomstceremoni i kulturskolans lokaler Kulturum. Där hålls det tal, delas ut diplom och bjuds på kaffe och tårta.
– Jag är mycket glad, jag har levt länge som flykting så jag har inte haft något pass eller några papper som styrker min tillhörighet. Nu känner jag mig som en man med möjligheter, säger Kyaw Khwa.
En förföljd minoritet
Kyaw Khwa som flydde från diktaturen i Burma har levt i flyktingläger i Thailand under stor del av sitt liv. Lägren var omgärdade med staket och det gick inte att ta sig in eller ut hur som helst.
– Om man behövde komma ut var man tvungen att ha bevis på vart man skulle, berättar han.
Kyaw Khwa tillhör Karenfolket, en etnisk minoritet i Burma. Karenfolket förföljs i Burma och många lever gömda i djungeln, hundratusentals karener har flytt till Thailand. Uppemot tusen karener bor i Sverige. När Kyaw Khwa var på ett karenskt bröllop i Hallsberg, strax efter att han hade kommit till Sverige, träffade han Kupaw som bodde med sin familj i Lindesberg. De gifte sig två år senare och nu har de två söner, fem och tre år.
Trivs i Lindesberg
Till en början bodde familjen Khwa i Hudiksvall men förra året när Kupaw Khwa skulle börja studera till undersköterska valde de att flytta till Lindesberg för att komma närmare familj och vänner.
Kyaw Khwas egen familj är kvar i Burma.
– Jag har pratat med min mamma tre fyra gånger under de tio åren jag har bott i Sverige. Vi har jättesvårt att höra varandra. Mottagningen är dålig och hon hör inte så bra, berättar han.
Nu bor familjen Khwa i lägenhet med egen trädgård i Lindesberg.
– Vi har bra kontakt med grannarna och barnen har många vänner att leka med, säger Kyaw Khwa.
Han har utbildat sig inom skogsvårdsservice och har tidigare jobbat som tolk och som personlig assistent. Nu hoppas han att han ska hitta jobb i kommunen så att de kan bo kvar.
Spelade gitarr för sent på kvällen
Kyaw Khwa ser fram emot morgondagens ceremoni och att få fira nationaldagen tillsammans med sin familj. I dag är han väl insatt i hur saker och ting fungerar i Sverige men när han först kom var det inte så lätt att veta vad som gällde i det nya landet.
En gång när han hälsade på en vän i en annan trappuppgång än sin egen var porten låst när han skulle gå tillbaka.
– Jag hade ingen aning om att porten låstes klockan nio. Jag fick stå ute och frysa tills någon med nyckel kom och låste upp. Då var klockan ett på natten, berättar han.
En annan gång spelade han gitarr för sent på kvällen. Dagen efter ringde det på dörren.
– Utanför stod en man i uniform och jag blev rädd. Jag är van vid polisen i Thailand som kan sätta en i fängelse hur lätt som helst, berättar Kyaw Khwa.
Men polisen som knackade på ville bara tala om att han inte fick spela gitarr mitt i natten. Det var en obehaglig upplevelse när det hände men i dag kan Kyaw Khwa skratta åt det.
– Jag visste inte att man inte fick spela gitarr på natten i Sverige, säger han.
Då var han en 21-åring på flykt från en militärdiktatur. Nu är han 31 år och svensk medborgare och fick därmed också rösta för första gången i riksdagsvalet i fjol.