Linde riskerar översvämning

– I Lindesberg är det Arbogaån eller Bottenån som utgör det största hotet, säger Christian Brun på länsstyrelsens enhet för vatten och naturmiljö. 

Översvämningen 1977

Det är han som leder arbetet med att ta fram planen, men en rad myndigheter och berörda verksamheter är inblandade, som kommunen, landstinget, trafikverket och räddningstjänsten. Planen är nu ute på remiss, den ska vara klar före årsskiftet. 

– Vi arbetar med riskanalyser efter tre scenarier: femtioårsregn, hundraårsregn och värsta tänkbara, berättar Christian Brun. 

Många lindebor minns säkert den stora översvämningen 1977. Den klassas som ett femtioårsregn. Uppgifterna om hur ofta översvämningar beräknas inträffa bygger på statistik från SMHI. 

 – De har bra koll på femtio- och hundraårsperioder. Värsta tänkbara scenario är mer hypotetiskt och beräknas inträffa en gång på 10 000 år. Där har alla tänkbara katastrofer staplats på varandra. 

Skyfall kan inte beräknas

Planen bygger på beräkningar för att Arbogaån ska svämma över på grund av högt vattenflöde som orsakas av exempelvis snösmältning. Skyfall som det som drabbade Hallsberg i början av september ingår inte. 

– Det går inte att beräkna hur ofta eller var skyfall inträffar. Men givetvis påverkas vattenflödet i Arbogaån i Linde av ett skyfall som inträffar uppströms, säger Christian Brun.

Syftet med åtgärdsplanen är alltså att skydda människor och viktiga samhällsfunktioner. I Lindesberg innebär det bland annat att nya byggnader i riskzoner påverkas. 

– Bostäder ska skyddas så att människors hem inte drabbas. Nya byggnader i riskområden får ha andra verksamheter än bostäder i källare och på bottenplan. Sådana som tål översvämningar som tvättstugor och garage, säger Isabella Lohse på BMB. 

Påverkar planering

Hon berättar att Lindesberg tog fram en fördjupad översiktsplan förra året där översvämningsrisken ingår, vilket påverkar nya detaljplaner. 

– I översiktsplanen har vi räknat med det högsta flödet eller värsta scenario då vattnet stiger högt över normala nivåer. Det påverkar planeringen för förskolor, skolor, vårdinrättningar, bostäder och andra samhällsfunktioner.