BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Och där råder monopol. Den som äger elnätet kan i princip ta ut hur hög avgift som helst, säger Anna Werner, analytiker på Villaägarnas riksförbund.
Skenande avgifter
Att de stora elbolagen har chockhöjt avgifterna för elnät har debatterats flitigt den senaste tiden. Både Villaägarnas riksförbund och Nils Holgersson-gruppen har nyligen släppt rapporter som visar att elnätsavgifterna har skenat.
– De stora drakarna Vattenfall och Ellevio är värst, sedan kommer Eon. Kommunalägda elbolag har lägst höjningar, säger Anna Werner.
I Hällefors och Ljusnarsberg har elnätsavgiften ökat med 28 procent de senaste fem åren. I dag betalar en genomsnittskund 12 656 kronor per år. Mot 7 813 kronor i Lindesberg som har länets lägsta elnätsavgift.
Och enligt Ellevios vd Johan Lindehag tänker bolaget fortsätta att höja elnätsavgiften. Med hur mycket vill han inte säga. Men det finns en myndighet, Elmarknadsinspektionen, EI som reglerar prissättningen.
– Vi sätter ett intäktstak, alltså ett maxtak för hur stora avgifter som bolagen får ta ut av sina kunder. Men de måste ju inte ta ut hela intäktstaket, säger Pia Nurmi, analytiker på EI.
– Intäktstaket är alldeles för högt. Det fungerar inte alls som ett kostnadsskydd för konsumenterna, säger Anna Werner på Villaägarnas riksförbund.
"Det är helt galet"
Förut räknade EI ut intäktstaket genom en annan metod. Men den godkändes inte av EU så de fick byta metod. Inför förra förhandlingsperioden 2011 till 2015 bestämde EI att elbolagen tillsammans fick ta ut elnätsavgifter på 160 miljarder kronor. Men bolagen överklagade, de ville ta ut 180 miljarder kronor tillsammans.
– Och domstolen gav bolagen rätt och höjde dessutom summan till 196 miljarder kronor. Det är helt galet, säger Anna Werner.
De bolag som inte hann ta ut hela sitt intäktstak under den förra förhandlingsperioden har fått ta med den kvarvarande summan in i den nya förhandlingsperioden som började att gälla i år.
– Det är därför en del bolag kan höja avgiften med i snitt 5 000 kronor per kund på en gång. Vi ville att de skulle höja priserna under en mycket längre period för att det inte skulle bli lika kännbart för kunderna, säger Pia Nurmi.
Linde energi tar inte ut hela sitt intäktstak.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi tror på en långsiktig prisökning över flera år i stället för att maximera avgiften på en gång, säger vd:n Jens Isemo.
Ellevio försvarar prishöjningen med att elnäten är glesa i Hällefors och Ljusnarsberg, det är färre abonnenter per kilometer ledning än i mer tätbebyggda områden.
– Men vår analys visar att de tar ut mycket högre avgifter än glesa elnät ger skäl för, säger Anna Werner.
Elstolpar av guld
En annan orsak är kommande investeringar.
– Elnätet är gammalt. Vi står inför stora investeringar för att säkra driften. Det handlar bland annat om ledningar som ska grävas ned, säger Jonathan Björk, pressansvarig på Ellevio.
Bland annat ska luftledningar bytas ut mot kablar i marken i Sjärnfors, Ställdalen och Finngruvan. Men merparten av Ellevios investeringar görs inte i Bergslagen utan i andra regioner där bolaget har fler kunder eller elnätet är mer utsatt för vädret, som längs med kusten.
– Metoden med intäktstak är gjord så att bolagen tjänar på att göra investeringar för då kan de höja avgifterna. De kan sätta upp elstolpar av guld och ändå tjäna på det, säger Anna Werner.