BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, menar att vi ofta underskattar betydelsen av hur skolan fungerar i yngre åldrar.
"Svårare än man tror"
– Anledningen är att det är svårare än man tror med pedagogik för små barn. Det är när de är yngre som till exempel läs- och skriv-svårigheter och eventuella behov av särskilt stöd blir tydliga. Och då blir lärarnas utbildningsnivå viktig, förklarar Jan-Eric Gustafsson.
– Att utbildningsnivån faktiskt har betydelse visar forskning som har gjorts på institutionen där jag arbetar. I en studie framgick det att det är just i de yngre åldrarna som lärarnas utbildningsnivå verkligen ger utslag – det märks att det har betydelse för barnens utveckling. Högre upp i åldrarna blir det sambandet svårare att visa.
Utbildningsnivån skiljer sig
ETC Uppsala har tittat på lärarnas utbildningsnivå i förskoleklass. Vi har även undersökt lärarnas utbildningsnivå och lärartätheten i de grundskolor som har klasser från och med första året, och kontrollerat skillnader mellan fristående och kommunala aktörer.
När det gäller lärartätheten är skillnaderna inte så stora, men utbildningsnivån skiljer sig åt. Kommunala skolor har fler lärare med pedagogisk högskoleutbildning och markant fler med lärarlegitimation behörighet i sina ämnen. Samtidigt är de privata aktörerna betydligt färre än de kommunala just i förskoleklass och lågstadium, och bara ett av de stora skolbolagen driver förskoleklass. Det är vanligare med stiftelse- eller kooperativt drivna verksamheter.
– Jag vet inte vad det beror på, men lönsamheten kan vara lägre i den ålderskategorin, säger Jan-Eric Gustafsson.
– Vi har ju sett i verksamheter med äldre elever att friskolor rekryterar elever från hem med högre utbildningsbakgrund, där barn ändå ofta är högpresterande, och därmed kan sänka ambitionerna när det gäller lärartäthet och lärarnas utbildningsnivå utan att få sämre resultat. Men kanske är det inte lika lätt att använda den strategin i verksamheter med yngre barn.
Utbildningsnivån slår igenom
Till skillnad från i högre åldrar, där många forskare misstänker att det fria skolvalet driver på en stor segregation mellan skolorna, menar Jan-Eric Gustafsson att situationen ser annorlunda ut i förskoleklass och grundskola.
– Där är det nog snarare boende-segregationen som slår igenom och påverkar. Men problemet blir det samma – att föräldrarnas utbildningsnivå slår igenom i placeringen. Då skulle det vara bra om de bäst utbildade lärarna placerades där barnen har flest utmaningar, men vi vet att det tyvärr inte fungerar så.
"Stora skillnader"
Caroline Hoffstedt (S), kommunalråd med ansvar för skolfrågor, säger att det inte är bra med "systematiska skillnader mellan huvudmän" och att hon är angelägen om att skolan håller bra kvalitet och är likvärdig oavsett om skolan är fristående eller kommunal.
– Men det finns stora skillnader också mellan kommunala skolor, inte bara mellan kommunens skolor och de fristående. Det är viktigt att påpeka och det är inte heller bra.
– Tyvärr har kommunen inte så stora befogenheter att påverka hur skolpengen används av skolorna. Det är en fråga för Skolinspektionen att kontrollera att skolorna uppfyller god kvalitet och följer lagen. Och i politiken är det riksdagen som kan fatta beslut.
– Vi i Uppsala kommun är varken arbetsgivare eller huvudman för de fristående skolorna. Det vi försöker göra är att ha en dialog där alla huvudmän ingår så att vi gemensamt kan lösa problem.
ETC Uppsala har granskat statistiken enbart för de förskoleklasser och grundskolor som tar emot elever från och med år 1.
Vi finner att bara ett av de stora skolbolagen har verksamhet i förskoleklass (Jensen). Resten utgörs av små aktiebolag och andra fristående aktörer som kooperativ och stiftelser.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I grundskolan har kommunen flest lärare med pedagogisk högskoleexamen, 92 procent mot 84,9 procent i icke vinstdrivande friskolor och 60 procent i aktiebolag.
Alla grundskolor har låg andel lärare med både lärarlegitimation och behörighet i de ämnen de undervisar i. 67,9 procent för kommunen, 60,9 procent i icke vinstdrivande friskolor och 43 procent i bolagsägda skolor.
I förskoleklass är skillnaderna inte lika stora. Kommunen har färre pedagogiskt utbildade lärare, men har ändå större andel som har både lärarlegitimation och behörighet.
Källa: Skolverkets databas Siris för läsår 15/16.