Lidl-personalen tog strid – då anställdes fler

I slutet av 2017 larmas Arbetsmiljöverket av Handels regionala skyddsombud. Det är personalen på Lidl i Löddeköpinge som vittnar om bristande arbetsförhållanden där inkomna pallar ställs på hög, raster som uteblir och ökande underbemanning. Och flera är sjukskrivna på grund av stressen. Då riskerar butiken, efter Arbetsmiljöverkets krav på förbättring, en bot på 80 000 kronor, rapporterade Handelsnytt.

Drygt två år senare vet vi att boten aldrig betalades. För efter personalens strid blev saker bättre.

Positiv erfarenhet spred sig

Facket, Handelsanställdas förbund, konstaterar i dag att det har anställts fler i personalen, chefer har bytts ut och schemaläggningen har setts över. Dessutom har de otrygga anställningsformerna minskats och hjälpen att komma tillbaka vid en sjukskrivning har förbättrats.

Skyddsombudet menar att det var först när de anmälde butiken till Arbetsmiljöverket som problemen togs på allvar. Lidl hävdar dock att de själva tog tag i situationen så fort de blev underrättade.

Jenny Persson, ombudsman på Handels i Malmö, förklarar att händelsen i Löddeköpinge har gjort att andra Lidl-butiker i närområdet också tagit tag i liknande problem.

– Startskottet var helt klart 6.6 a-anmälan, som det heter när vi vänder oss till Arbetsmiljö­verket. Den har genererat alla de här ringarna på vattnet, säger hon.

Det är viktigt att säga ifrån när arbetsbelastningen blir för stor, konstaterar Jenny Persson. Dels för att ingen ska bli sjuk av att arbeta. Men det gör också att livsmedelsbutikerna inte ses som undantag av Arbetsmiljöverket – även om det handlar om färskvaror som snabbt ska upp på hyllan, måste personalens arbetsmiljöförhållanden vara högsta prioritet.

Förändring tillsammans

Frågan är hur pass vanligt det är att den här mindre typen av ärenden som skyddsombudet driver, faktiskt leder till en positiv förändring. Jenny Persson menar att det framför allt beror på om personalen ger upp eller står på sig. Hon konstaterar att det finns tydliga föreskrifter som förtydligar Arbetsmiljölagen, att luta sig på. De är i allra högsta grad möjliga att använda sig av för att ställa krav på arbetsplatsen.

– Samverkan på arbetsplatsen måste ju fungera i första hand. Men möte efter möte och ingenting sker… då är det viktigare att ställa kraven på annat sätt – där kommer vi in, och kan till exempel hjälpa till med en hänvändelse till Arbetsmiljöverket, säger Jenny Persson.