– Vi kommunaliserade skolan 1989 och vi ser nu att det har slagit väldigt hårt mot likvärdigheten i skolan. Vi har 290 kommuner som gör väldigt olika uträkningar när det gäller hur mycket de ska satsa på skolan och vad skolpengen ska gå till. Vi har stora skillnader i kunskapsresultat också.
Så det är inte snarare friskolereformen som har skapat den ojämlikhet som präglar den svenska skolan idag?
– Njae, vi är väldigt positiva till hela grundtanken bakom friskolesystemet, det vill säga att det ska finnas valfrihet och att elever och föräldrar själva ska få välja vilken skola man vill gå i. Men, nu har vi haft det här skolsystemet i trettio år och vi ser att det finns en hel del brister i detta som måste åtgärdas.
Vilka brister syftar du på?
– Till exempel behöver vi strama upp ägarprövning till de fristående skolorna och kontrollera kapitaltäckningen hos de som vill starta skolor. Vi tycker inte heller att det är rimligt att du idag behöver ställa dina barn i kö redan när de föds till vissa skolor, säger Fredrik Malm.
– Vi vill inte genomföra förändringar som knäcker ryggen på de fristående skolorna, men vi tycker att det måste vara rimliga regelverk och rimliga förutsättningar.
Vad är ditt främsta argument för att man fortsättningsvis ska få tjäna pengar på att bedriva skolverksamhet?
– Vi anser att man generellt inom det som är den skattefinansierade välfärden ska kunna driva skolor, och annan offentlig verksamhet, i aktiebolagsform. Det finns sådana skolor idag som sköter det jättebra och håller hög kvalitet. Men personligen kan jag tycka att det sticker i ögonen när jag läser om någon som sålt en skolkoncern för några hundra miljoner, säger Fredrik Malm.
Liberalerna vill dock inte förhindra att det händer.
Enligt Fredrik Malm ska en skola alltså kunna hålla hög kvalitet och samtidigt ta ut vinst. Men på Hovsjöskolan, som ETC besökt, behöver eleverna så stora resurser att det om skolan skulle drivas som aktiebolag direkt skulle uppstå en konflikt mellan vinstintresset och eleverna och lärarnas bästa.
– Jag delar den problembeskrivningen, och om du startar en friskola så får det konsekvenser för den kommunala skolan i den kommunen. Därför är det rimligt att kommunen också får ha någonting att säga till om vid etableringar av vinstdrivande friskolor.
Hur ska det gå till om ni förstatligar skolan?
– Kommunen måste ändå få ha ett visst inflytande i den processen. Häromveckan kom nyheten att man i Sollentuna kommun har fem friskolor som alla har samma nisch och inriktning och så ska det ju inte vara, säger Fredrik Malm, som inte konkretiserar hur kommunerna ska få mer kontroll över hur friskolor etablerar sig.
På Hovsjöskolan berättade en mellanstadielärare att endast en av hennes femtio elever har vanlig svenskundervisning, alla andra läser svenska som andraspråk (SVA). Fredrik Malm ser bekymrad ut när han får höra det.
– Språket är den kanske viktigaste nyckeln av alla för att kunna känna sig delaktig och inkluderad i samhället. Segregationen i skolan är en följd av boendesegregationen vi har idag. Sverige haft en väldigt stor invandring under en väldigt lång tid, vilket även får stora konsekvenser för skolan. Det betyder att vi i framtiden kommer att behöva en mycket mer kompensatorisk svensk skola med en större socioekonomisk omfördelning till de områden som är mest utsatta, säger Fredrik Malm.
– I huvudsak är det en fråga för kommunerna, och där ser vi tyvärr för stora skillnader idag.
