Enligt rapporten Fossilfritt Göteborg från 2018 finns en del åtgärder som kan vidtas för att minska fossila utsläpp i staden. Klimatsmarta byggnadstekniker, såsom lerbyggnadsteknik, är en av dem. Det är också den rapporten som står till grund för att kommunen nu ska ta fram förslag till mer hållbart byggande i Göteborg.
Klimatsmart byggteknik
Karin Pleijel (MP) sitter i kommunens klimatarbetsgrupp som består av sex representanter från både höger och vänster. Hon ser positivt på beslutet som togs i förra kommunfullmäktige.
– Visst hade jag önskat att projektet kunde sättas i gång tidigare, men det är bra att det nu kan genomföras. Just nu ligger bollen hos tjänstemännen som ska ta fram förslag på hur pilotprojekten kan se ut, och även om det kan ta tid är det viktigaste att vi får igenom beslut som faktiskt genomförs, så att de fossila utsläppen går ner. Läget är akut, säger hon.
Klimatsmart byggteknik
Byggsektorn står för en stor del av de fossila utsläppen i staden. Enligt statistik från Naturvårdsverket står industrin för strax över 30 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp och av dessa står tillverkning av cement och betong, som är ett vanligt material vid byggnation, för nästan tio procent.
En av de mer klimatsmarta byggnadstekniker som kommunen kan komma att testa i pilotprojektet är lerbyggnadsteknik. Eftersom lera inte kräver lika mycket energi vid framställning är det ett betydligt mer miljövänligt material att använda sig av än cement. Men hur beprövad är tekniken egentligen?
Klimatsmart byggteknik
Eva-Rut Lindberg är arkitekt och har en doktorsexamen inom arkitektur och samhällsbyggnation. Hon har skrivit en avhandling kring leran, dess hälsoaspekter samt hur den kan användas som byggmaterial. Enligt henne är det en väl beprövad teknik sedan länge, men trots det saknas det kunskap om leran inom den moderna byggindustrin.
– Lera och jord är fram till industrialismen de mest använda byggmaterialen på jorden, men det krävs både kunskap och erfarenhet vilket saknas i den industrialiserade delen av världen. Byggindustrin är dessutom generellt inte intresserade av lerjordsbygge eftersom det är ganska tidskrävande att arbeta med.
Men skulle det i praktiken gå att bygga ett höghus med lerbyggnadsteknik?
– Både ja och nej. Lerbundna byggmaterial kan användas överallt i en byggnad, men om det handlar om ett höghus går det inte att använda enbart lera till en bärande konstruktion. Men som puts på innerväggar går utmärkt eftersom lera är fuktreglerande och ger ett behagligt inomhusklimat.
Levande exempel finns
Ulf Henningsson sitter i lerbyggeföreningens styrelse, är utbildad civilingenjör och sedermera även ler– och halmbyggare. Precis som Eva-Rut Lindberg ser han heller inga problem med att använda sig av lera även vid byggnation i storstäder.
– Det är en otroligt klimatsmart naturresurs då den finns i princip överallt. Och håller man ändå på att gräva i städer så kan nog mycket av den leran användas till nybyggen istället för att bara fraktas bort.
Det som dock kan vara ett problem med leran är att den är känslig för rinnande vatten, så precis som Eva-Rut Lindberg anser även Ulf Henningsson att leran med fördel används inomhus.
– Dock vill jag understryka att det går. Eftersom lera är ett material som kan hantera fukt är det heller inte omöjligt att använda i exempelvis ett våtrum. Självklart underlättar det att använda leran som till exempelvis puts på väggar inomhus, men egentligen är det inte konstigare att bygga med lera än med tegel. Skillnaden är att tegel består av bränd lera medan man i lerbyggnationer låter leran lufttorka.
Byggs mer i Sverige
I Sverige byggs det successivt allt fler lerhus, dock allt som oftast i mindre skala. Men det finns levande exempel på olika varianter där leran har flyttat in i storstäderna.
– Apples kontor i Bryssel har bland annat använt sig av lerputs inomhus, och likadant med FN:s byggnad i Bonn. Så omöjligt är det absolut inte.
