BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Jag hade ett behov av att lämna den svenska yttrandefrihetsdebatten som ofta handlar om tyckande. Ska man få säga N-ordet? Vad ska Pippis pappa kallas? Jag ville påminna mig själv om vad yttrandefrihet egentligen handlar om och vad det betyder för ett samhälle om den verkligen inskränks, säger Lena Sundström när vi träffas i SVT:s lokaler på Gärdet i Stockholm.
Under arbetets gång har hon tvingats pröva många av sina egna ståndpunkter och fråga sig var hon egentligen står. Ska yttrandefriheten vara total? Var ska annars gränsen för yttrandefriheten dras?
– I efterhand tror jag att det var bra för programmet att jag inte riktigt hade något klart och färdigt svar, säger hon.
Ta inget för givet
Synen på yttrandefrihet varierar beroende på vem du frågar och var du är. Lena Sundström reser över flera världsdelar. Hon träffar människor som står upp för det fria ordet trots att priset är högt, och människor som tycker att staten har rätt att inskränka andra människors rätt att tala fritt. Det var viktigt att även prata med dem som håller käften och anser att andra ska göra likadant, menar hon.
– Från ett svenskt perspektiv är det lätt att ta för givet att onda totalitära stater försätter alla sina medborgare i skräck och tvingar dem till tystnad, vilket är sant i viss utsträckning, men det är också sant att det finns många människor som anser att det är rimligt att journalister fängslas och att människor inte ska skämta ostraffat om exempelvis presidenten eller religionen, säger hon.
I Sverige ställs ofta den goda demokraten mot den onde diktatorn, men nu påminns vi om att tiderna kan förändras.
– En folkvald demokrat, som Erdogan eller Trump, kan väcka fruktan hos en stor del av befolkningen medan en självutnämnd diktator kan framstå som ett bättre alternativ till den folkvalde. Det är en skrämmande tanke. Hur mycket är jag villig att stå upp för demokratin och yttrandefriheten – om den inte längre tjänar mina syften?
Självgoda svenskar?
2005 tog Jyllandsposten med publiceringen av Muhammedkarikatyrena på sig rollen som fanbärare för den danska grundlagsskyddade yttrandefriheten.
– Ja, men sedan sa Jyllandspostens kulturchef Flemming Rose att han också skulle publicera iranska karikatyrteckningar om förintelsen, men de teckningarna stoppade chefredaktören direkt. Då uteblev censurdebatten eftersom alla var överens om att det var en dålig idé att publicera förintelseteckningarna. Det är det som är problemet. Många tolkar rätten att tala fritt enligt tesen "Så länge jag får säga mitt så har vi yttrandefrihet", säger Lena Sundström.
Tycker du själv att det var rätt av Jyllandsposten att publicera?
– Jag träffade en satirtecknare från Algeriet som tecknade fruktansvärt roligt och rått om islam, men det gjorde han där – i Algeriet. Det var kaxigt. Men att göra det i Jyllandsposten, för Jyllandspostens prenumeranter där muslimerna är i minoritet? Nja, det är en annan grej, svarar hon.
I kölvattnet av Lena Sundströms reportagebok Världens lyckligaste folk (2009), som beskriver hur de vanligtvis "hyggliga" danskarna anammade en mer främlingsfientlig attityd, gjorde en dansk journalist på uppdrag av Jyllandsposten ett valhänt försök att hämnas med boken Absolut Sverige – en resa i tystnadens rike.
Är det tyst i Sverige?
– Det finns ingen kulturskillnad mellan Sverige och Danmark, men det finns en skillnad mellan Danmark 1998 och Danmark 2006. I slutet av 90-talet var retoriken mot Dansk folkeparti likadan som den svenska retoriken mot liknande partier. Vad som anses vara politiskt korrekt förändras när samhället förändras. Idag är det okej att säga N-ordet i Danmark men du får inte kalla Pia Kjaersgaard för rasist. Det blir bara nya förbudsord, säger Lena Sundström.
Det kan vara bra att komma ihåg när missnöjda främlingsfientliga grupperingar klagar över den "politiskt korrekta åsiktskorridoren".
– Pk betyder att man har bestämt sig för någon slags anständighetsnivå i det publika rummet. I den meningen är det ett sorts grupptryck, av det goda slaget, anser jag. Det handlar om självcensur, inte om att polisen ska knacka på dörren för att makthavare förbjuder oliktänkande.
Måste tänka själv
På senare tid har en rad händelser fört upp yttrandefrihetsfrågan på den svenska dagordningen, som tidningen Nya tiders medverkan på Bokmässan och SD:s affischeringar i lokaltrafiken.
Är det rätt att hindra antidemokratiska röster från att komma in i stugvärmen?
– Lokaltrafiken i Skåne tackade nej till SD medan Storstockholms lokaltrafik sa ja. När Bokmässan aviserade att årets tema skulle vara yttrandefrihet tyckte alla att det var jättebra tills folk upptäckte att det rådde delade meningar om vad som skulle omfattas av yttrandefriheten. Exemplen visar att det finns lägen när man inte bara kan luta sig mot reglerna, man måste tänka själv och argumentera för det man står för. Det blir problem när man som SL och Bokmässan inte riktigt har tänkt igenom vad man tycker, säger hon.
Under programseriens gång träffar Lena Sundström bland annat en medelklassfru i Thailand som hyllar militärdiktaturen, och den hatpredikande pastor Dean i Arizona, USA, som i megafon på gatan öser ut sin förbannelse mot lättklädda kvinnor och bögar – utan att polisen lyfter ett finger.
– Var hade jag stått i yttrandefrihetsfrågan om jag bott i Thailand och känt att valet stod mellan yttrandefrihet och stabilitet? Och hur civiliserat är det med total yttrandefrihet när det skapar så mycket oro att det faktiskt inte kan tjäna ett civiliserat samhälle? Det är frågor jag söker svar på i programmet.
En ny programserie om yttrandefrihet på SVT. Första avsnittet sänds torsdag 1 december kl 21.00 i SVT1 och SVT Play.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Programledare: Journalisten och författaren Lena Sundström
Hur: Lena Sundström och filmteamet reser runt i länder världen över, från USA och Thailand till Polen och Turkiet och talar med människor om yttrandefrihet – en rättighet många prisar – i alla fall så länge det inte kostar något.
Varför: Med yttrandefrihet menas friheten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. Ämne är aktuellt inte minst på grund av de inskränkningar som idag sker även i Europa. Dessutom fyller den svenska Tryckfrihetsförordningen 250 år i år.
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), är den yngsta av Sveriges grundlagar. Den togs i bruk 1992. Den har många likheter med Tryckfrihetsförordningen, men berör inte tryckta skrifter.
Yttrandefriheten handlar alltid om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer.
Alla länder har inskränkningar i yttrandefriheten. I Sverige och många andra länder finns lagar som förbjuder hets mot folkgrupp. Hot mot rikets säkerhet och uppvigling inskränker yttrandefriheten i de flesta länder.
