Men efter valet 2014 har reglerna förändrats. I kommuner med en valkrets måste ett parti nu få två procent av rösterna, och i en kommun med två valkretsar behöver partierna få tre procent för att komma in i fullmäktige.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Tidigare var en kommun med mer än 24 000 röstberättigade invånare tvungna att ha mer än två valkretsar. Den regeln har nu tagits bort och kommuner som tidigare har haft två kretsar har kunnat ansöka om att slå dem samman. Något som Norrtälje kommun har valt att göra.

– Vi är en så pass liten kommun så det finns ingen anledning att ha två valkretsar. Vi har ett litet lokalt parti med i fullmäktige med två mandat, Roslagens Oberoende Parti, och de kommer nog att komma med även i år trots spärren, säger Pontus Gillinger, valadministratör i Norrtälje kommun.

Inte nödvändigtvis stora följder

Enligt David Karlsson, forskare med fokus på kommunal politik och lokal demokrati vid Göteborgs universitet, verkar trenden vara att kommunerna slår samman sina valkretsar, precis som Norrtälje har gjort. Men han menar att förändringen troligen inte kommer att få så stora konsekvenser. Tvåprocentspärren stänger ute de minsta partierna, men det finns ingen garanti att få en plats även om man når över två procent.

– I förra kommunvalet var det fyra fall då partier fick över tre procent men ändå inte kom in. Det totala antalet platser i fullmäktige är avgörande, säger David Karlsson.

Det beror på att mandatfördelningen räknas ut med jämkade uddatalsmetoden och utfallet för ett litet parti avgörs av antalet och storleken på övriga partier i kommunen.

David Karlsson har tagit fram uppgifter om partiernas mandat och procent av rösterna efter valet 2014 och har tittat på vad som hade hänt om de nya reglerna gällt då. Cirka 17 partier, som fick under två procent av rösterna 2014 men som ändå fick ett mandat i kommunfullmäktige, skulle inte få med det nya systemet.

– Liberalerna i Mönsterås var det parti som kom in i kommunfullmäktige med minst procent röster i landet. De fick 1,5 procent och ett mandat, säger David Karlsson.

Valkretsar och småpartispärren

Michael Nilsson jobbar för Liberalerna i Kalmar, som ligger nära Mönsterås. Han menar att i och med det mandat de fick förra året, har de varit mer synliga kommunalt. Han är säker på att de kommer få mer än 1,5 procent i det kommande kommunvalet och därför klara sig in i fullmäktige igen.

– På lokal nivå kommer Liberalerna i Mönsterås och Kalmar inte att påverkas i år. Det är inget vi har reflekterat mycket över. Kanske kan det bli svårare för små, lokala partier och då kanske det blir mindre fokus på lokala frågor, säger Michael Nilsson (L).

Sandra Isaksson är aktiv i Feministisk initiativ i Norrköping och menar att de nya reglerna gör det svårare för dem. Särskilt då Norrköping valt att behålla två valkretsar och FI och andra partier som ligger på gränsen måste komma upp i tre procent. Enligt henne är det bra med små partier på kommunnivå, där politiken ofta är mer jordnära och kompromisser vanliga.

– I det förra valet fick vi ett mandat i kommunfullmäktige och då hade vi 1,9 procent i den ena kretsen och 3,47 i den andra kretsen, totalt 2,69. Det hade nog varit lättare att komma med i fullmäktige om vi haft en krets. Vi hoppas såklart komma över 3 procent totalt nu, och vi har varit aktiva i hela kommunen och synliga i lokalmedia, så vår vi tror att vi har en bra möjlighet, säger Sandra Isaksson (FI).

I Huddinge finns det lokala Drevvikenpartiet, som idag ingår i den styrande majoriteten. Enligt Leif Dyrvall, som sitter i kommunfullmäktig för partiet, kommer de inte påverkas av de nya reglerna. Men han tycker det är bra att kommunen nu är en valkrets där alla röster räknas tillsammans och mandat fördelas utifrån det.

– Det handlar om att gynna den demokratiska processen så långt det går, säger Leif Dyrvall (DP).

Positiv förändring

David Karlsson menar att de nya reglerna är någonting positivt i det förändrade politiska landskapet, där många små partier kan leda till att det är svårare att få majoritet. Tidigare dominerades det politiska landskapet av färre och större partier, som S och M. Nu finns en allt större partifragmentering.

– Då blir det allt svårare att bilda koalitioner. Ju fler aktörer det finns – desto svårare blir det, det är därför spärrarna införs, säger David Karlsson.

Att det skulle vara ett demokratiskt problem med en spärr tycker han inte nödvändigtvis, eftersom det inte är någon som på förhand vet hur det kommer att bli eller kan manövrera utgången.