Skolan de går på är en av de grundskolor som har valt att ha låsta dörrar till alla korridorer och entrédörrar som bara är upplåsta vid vissa tider. Låsen infördes sedan skolan, som ligger utsatt inne i stadsmiljön, fick ovälkomna besök. Vid något tillfälle gick till exempel en främmande person in och satte sig och åt i matsalen.
Det som hände i Trollhättan skakade om alla.
– Hade han kommit in här så hade vi också trott att det var något som hade med Halloween att göra, säger Philip Pierre Frederiksen.
Att den egna skolan är låst tycker de båda elevskyddsombuden känns tryggt och bra.
– Det är ingen utifrån som kan komma in här. Det känns skönt att veta det, säger Bastian Sticker.
Lärarna de enda med koder
De enda som har tillgång till taggar och koder att låsa upp dörrarna med är lärarna. Elever som hamnar på fel sida av en låst dörr får knacka och vänta på att bli insläppta. Under intervjun går Philip Pierre Frederiksen vid ett tillfälle i väg för att låsa upp en entrédörr för en grupp elever som står utanför och väsnas ordentligt.
– Det är så det går till när någon vill in, säger han med ett skratt när han kommer tillbaka.
Under de senaste åren har de kommunala gymnasieskolorna i Malmö infört ett system där bara en entrédörr är öppen och dörrarna till samtliga korridorer och andra utrymmen är låsta. Besökare som inte har egna passerkort måste passera en bemannad reception för att komma vidare in i skolan.
På Malmös grundskolor är det däremot rektorerna som avgör hur öppna skolorna kan och bör vara. En del har, som Möllevångsskolan, valt att låsa hela eller delar av skolan efter incidenter av olika slag. Det som har hänt efter dådet i Trollhättan är att frågan om säkerhet har tagits upp för diskussion på nytt.
– Vi har bett skolorna att se över sina krisplaner och se över vad de kan göra inför olika hotsituationer, säger Jonas Thörneblad, utredningssekreterare med ansvar för trygghet och säkerhet inom Malmös grundskoleförvaltning.
Personalen på Malmös grundskolor har tidigare i år fått utbildning i hur man kan agera i olika situationer med våld. Om det ska bli fler utbildningstillfällen är inte bestämt ännu.
– Vi ska se över vad som kan göras. Det här är en diskussion som egentligen alltid har pågått. Skolan är på många sätt en utsatt miljö och där måste vi försöka hitta en bra balans mellan behovet av trygghet och säkerhet samtidigt som det ska vara en bra miljö. Frågan är därför vad vi kan göra utan att stänga skolorna helt, säger Jonas Thörneblad.
Dådet i Trollhättan har satt fart på diskussionen inom Lunds skolor.
– En skolskjutning är något som det är svårt att öva inför, för vem hur det kan komma att se ut? En sak som diskuteras är behovet av larmsystem i skolorna. De gamla högtalarsystemen, där rektorn kunde tala till alla, finns inte kvar. De kan nu komma att införas på nytt i någon form, säger Eva Greko, säkerhetssamordnare i Lunds kommun.
Ingen ny säkerhetsdiskussion
I Helsingborg är delar av skolorna låsta. Även där är det situationen på de olika skolorna som avgör vilka säkerhetsåtgärder som vidtas.
– Allt på skolorna är inte alltid öppet, säger Maria Holm, biträdande förvaltningschef för skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg.
Att frågan om säkerhet diskuteras nu är enligt henne inget nytt.
– Vi är inte omedvetna om vad som händer i omvärlden och om att något liknande skulle kunna hända här hos oss. Säkerheten på skolorna är därför något som vi diskuterar fortlöpande. Vi vidtar också en del åtgärder som är viktiga för oss, men som vi inte går ut och diskuterar offentligt, säger hon.
