Läs mer: 

Lars Adaktusson (KD) huvudtalare – på hatmöte

KD-politiker i nära kontakt med mäktig extremgrupp

I hans nya bok kritiserar Lars Adaktusson medier just för hur man tidigare har rapporterat om honom. Dagens Nyheter granskade 2019 hur Lars Adaktusson röstat i EU-parlamentet och kom fram till att han röstat mot abortfrågor 22 gånger. Men det är inte sant enligt Lars Adaktusson. Det är principen om att inte hantera abortfrågor inom EU som han röstade mot, inte abortfrågan i sak.  

– Jag har inte röstat emot abort en enda gång, säger han när vi möts på en restaurang i Visby i slutet på Almedalsveckan. 

Han vill tydliggöra att inom svensk politik är hans och partiets grundsyn att det är kvinnan som avgör om en graviditet ska avbrytas eller inte. Men partiet har sedan 90-talet ansett att abortfrågan inte ska avgöras i EU. 

– Så i alla de här resolutionerna som jag röstade nej till finns det skrivningar om att föra upp frågan på EU-nivå. Och det var därför jag röstade nej. Och jag var inte ensam. Det var också den uppfattning som EPP-gruppen, alltså den kristdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, hade och fortfarande har, säger han. 

”Blev ett drev”

I DN:s artikel så pekade man på att Lars Adaktusson röstat ja för ramverket av en del resolutioner men röstat nej när ordet abort tillkommit trots att även ramverket berör socialpolitik som tillhör medlemsländernas beslutsområden. Granskningen visar även att partier som Sverigedemokraterna som har en liknande hållning vad gäller EU:s inblandning i socialpolitik och abortfrågan och har lagt ner sina röster. Det gjorde även de svenska moderater som satt i EPP-gruppen. 

Om det fanns delar av resolutionen som du stod bakom, varför lade du inte ner din röst istället?

– Jag lade inte ner min röst därför att i de här resolutionerna som var uppe så fanns det tydliga skrivningar om att föra upp frågan på EU-nivå. 

Vad hade det betytt då om du hade lagt ner din röst? 

– Det hade betytt att jag inte hade använt min röst. Det kan man välja i vissa sammanhang och det gjorde jag till exempel när det handlade om resolutioner där varken jag, partiet eller partigruppen hade någon uttalad uppfattning. Men jag ville använda mitt mandat och ge uttryck för uppfattningar som väljarna hade valt mig för.

Under samtalet för den nya boken som hölls strax före intervjun beskrev samtalsledaren Rasmus Troedsson, känd bland annat från SVT-serien Vår tid är nu, att Dagens Nyheters reportage från 2019 hade korrekt fakta. Problemet var slutsatserna. Enligt Lars Adaktusson sattes en felaktig bild av honom som abortmotståndare efter granskningen. 

– Det fick en väldigt stor betydelse på flera sätt. Det blev till ett drev. Upprepas något tillräckligt många gånger blir det till en etablerad sanning. Och i det här fallet har det blivit så. Så då känner jag att det är viktigt att på något sätt försöka ge helheten och sätta ner foten också.

Pekar på felaktig bild

Även Dagens ETC nämns i boken. Lars Adaktusson tycker att tidningen gett en felaktig bild av den colombianska konferensen som beskrivs i början av artikeln. Dagens ETC:s granskning visade att mötets ordförande Jaime Mayor Oreja tidigare hyllat fascism. Under konferensen pekade en av huvudtalarna ut finansmannen George Soros som ”fienden”. Medverkade gjorde också Sharon Slater, från organisationen Family watch, som driver linjen att homosexualitet är psykisk sjukdom. Konferensen sponsrades av den spanska organisationen CitizenGO, vars annonskampanj mot transpersoner förbjöds av en domstol i Madrid för att den riskerade att provocera fram hatbrott. 

Men enligt Lars Adaktusson deltog främst latinamerikanska katoliker och pingstvänner som är kända för sociala insatser i fattiga områden. Han kom dit för att han blev inbjuden för att tala om förföljelsen av kristna, ett ämne som han brinner starkt för, och ser därför ingen problematik med sin medverkan.

– Jag tar upp den där artikeln och efterspelet som blev av det. Det fanns ett antal konservativa företrädare, politiker från olika länder och också från Republikanska partiet i USA. Men någon hatkonferens som din tidning skrev om var det inte. Däremot fanns det naturligtvis grupper och företrädare för mer värdekonservativa frågor eller mer värdekonservativa idéer än vad jag och Kristdemokraterna står för. Till exempel vad gäller synen på aborter. 

Dagens ETC och andra medier har även skrivit om samarbeten som Lars Adaktusson haft med Alliance Defending Freedom som driver frågan om att svenska barnmorskor inte ska tvingas genomföra aborter mot sin vilja. Lars Adaktusson skrev som enda svensk under deras deklaration för samvetsfrihet som totalt 21 EU-parlamentariker skrev under. Han har vid flera tillfällen deltagit i organisationens möten och medverkade i marknadsföringen av en bok som organisationen gav ut 2016. 

Men att det skulle finnas ett samarbete med gruppen stämmer inte, enligt Lars Adaktusson.  

– Båda de där grupperna som du nämner var med i seminarier som vi arrangerade i Europaparlamentet. Men det var också kring frågan om religionsförföljelser och förföljelserna av kristna. I övrigt hade jag inget som helst samarbete med dem så som det stod i era artiklar. Jag har inga kontakter och hade inga kontakter utöver att de medverkade i samma seminarier som jag. De fanns på plats liksom hundratals andra registrerade lobbyorganisationer i Europaparlamentet.

Slutade bli inbjuden

En annan drivkraft till att skriva boken har också varit att lyfta fram vad han anser är grundläggande kristdemokratiska värderingar. 

– Detta i en situation när partiet har utvecklats i en riktning som har utgett en anledning till oro. Och det är inte bara jag som tycker det, det är flera som har framfört det.

Mycket av den oron handlar om partikulturen inom Kristdemokraterna och de mediala utspel som kommit från partiet och partiets högsta ledare, Ebba Busch. Strax efter DN:s granskning höll Ebba Busch en pressträff där hon meddelade att förtroendet för Lars Adaktusson var skadat. I intervjuer har hon också sagt att han varit för "rigid i tillämpningen av partiets linje" i EU-parlamentet. 

Adaktusson har slagit tillbaka kritiken och hänvisat till de månatliga rapporter till partiet som visat hur han har röstat. Han lämnade enligt egen utsago sin roll i partistyrelsen och som andre vice ordförande, medan Busch påstod att han blivit petad. Fram till i höstas har han varit kvar i partiet som riksdagsledamot och som partiets utrikespolitiska talesperson. Men inbjudningarna till viktiga möten slutade att komma och när Rysslands anfallskrig mot Ukraina började så fick han bakvägen veta att det istället var Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson som skulle arbeta med frågan. 

– I ett större perspektiv tror jag att en god tillämpning av demokratin förutsätter en öppenhet. Inte bara en vilja utan också en aktiv inbjudan till öppen diskussion. Så det är i ett större perspektiv rätt allvarligt när det blir så här. Det är viktigt att lyfta fram detta även om det kan uppfattas som illojalt eller som obehagligt, säger han. 

”Till för att svartmåla”

Det är flera partimedlemmar i Kristdemokraterna som i närtid fått offentliga åthutningar från Ebba Busch. Hon kallade den tidigare partisekreteraren Johan Ingerö för en "felrekrytering" efter anklagelser om sexuella kränkningar mot EU-parlamentarikern Sara Skyttedal. För Skyttedals del fick även hon i offentligheten höra från Ebba Busch att medlemmarna inte längre hade förtroende för henne efter tidigare utspel om att legalisera cannabis. Lars Adaktusson säger att de tre inte har haft någon kommunikation men att han kan se ett mönster för hur partiledaren agerat.

– Den här pressträffen var ju till för att svartmåla mig och ta avstånd från mig i väldigt tydliga ordalag. Så det fick ju en väldigt tydlig effekt att jag blev lämnad av partiledaren och partiledningen. Och jag skulle säga att det var på samma sätt som för till exempel Johan. Det blir en misskreditering av en tidigare nära medarbetare. När man blir angripen från sina egna har man inte samma chans att försvara sig. I så fall måste man vara beredd att fajtas själv eller kasta in handduken.

Lars Adaktusson hade gärna suttit kvar längre i riksdagen. Han hade ett uppdrag som han stortrivdes med. Men arbetsplatskonflikten blev för sårig. 

– Att gå in i en ny mandatperiod med en olöst konflikt kände jag att det inte ville göra. Så då bestämde jag mig för att inte kandidera. Sen fick jag en sjukskrivning för utbrändhetssyndrom så jag var tvungen att ta det lugnt.

Det var en tuff tid. Att under 40 år knappt ens ta en sjukdag till att avsluta ett aktivt yrkesliv med en sjukskrivning för utbrändhet var mentalt jobbigt, beskriver Lars Adaktusson. 

– Men det var ännu mer jobbigt att det var på det här sättet som det drevs fram. En situation där jag hamnade utanför en arbetsgemenskap och inte fick tillgång till samma information som andra och inte blev kallad till möten vilket gör att arbetet i sig blir mycket svårare att klara av.

Stort fokus på Nato

Boken har varit ett sätt att bearbeta det som hänt men det har också varit ett tillfälle för att se stunder i sitt arbetsliv som han varit nöjd med. Utrikespolitiken har varit viktig för Lars Adaktusson och något som är extra stolt över är när Kristdemokraternas partigrupp i EU drev fram en resolution som beskriver IS våld mot bland annat yazidier och kristna syrianer som ett folkmord.

– Den fick en så stor betydelse på ett internationellt plan och öppnade sådana dörrar rent politiskt i olika delar av världen och det ledde till att olika nationella regeringar följde efter. Man hade Europaparlamentets resolution som utgångspunkt för egna beslut. 

Idag har Sverige under Natoprocessen distanserat sig allt mer från de kurdiska styrkorna som i koalition med USA och Natoländer kämpat mot IS. Hur ser du på det? 

– Det där är en svår fråga. Man har slagit tillbaka IS. Det var ju en framgång och nödvändigt. Men jag tror inte att hotet är helt undanröjt. De som har fått ta den här fajten mycket är ju de kurdiska områdena i norra Irak. Peshmerga var ju direkt avgörande i fajten mot IS i Irak. Och så är det väl delvis fortfarande att utan de här insatserna från Kurdistan så hade kanske de kurdiska områdena också fallit.

Lars Adaktusson vill inte recensera svensk utrikespolitik under ny regering när det endast gått åtta månader men noterar som de flesta att stort fokus legat på Nato-processen. 

– Jag tycker att Turkiet har kidnappat den på något sätt. Min känsla är att svenska regeringen i det här avseendet, precis som den förra, har gjort vad man kunnat för att hantera en väldigt besvärlig situation. Men i övrigt så har ju utrikespolitiken också handlat om Ukraina. Där har det funnits en stor samstämmighet kring de insatser som Sverige har gjort.