Ännu har ingen privat utförare dragit igång, men enligt Elin Norén (S), oppositionsråd i Region Dalarna, har införandet av modellen redan fått stora konsekvenser i regionens egen verksamhet. Köerna växer och det råder personalflykt, säger hon. 48 personer har lämnat Bup i Dalarna på ett halvår.
– Jag skulle säga att det är ett väldigt allvarligt läge, säger Elin Norén.
Skrev varningsmejl
Martin Kaffanke är psykolog på Bup i Mora. I mitten av april skickade han ett mejl till regionpolitikerna där han varnade för att Vårdval Bup kommer att försämra vårdkvaliteten. ”Ingen behöver fråga sig och säga att hen inte visste att vårdkvaliteten skulle försämras”, skriver han. Han är bland annat oroad för att en del arbetsuppgifter inte ger någon ersättning i det nya systemet.
När Dagens ETC pratar med honom vill han poängtera att han inte är ute efter att skuldbelägga någon.
– Jag skrev brevet för att jag känner att vårdkvaliteten kommer att försämras om Bup inte får betalt för det arbete jag gör. Till exempel ringa upp familjen, eller göra fallanalyser tillsammans med kollegor, säger han.
Den första månadsrapporten som politikerna fått är oroande, enligt Elin Norén. För att gå runt behöver Bup sju miljoner kronor, men i februari fick de bara in 800 000 kronor. Elin Norén är kritisk till att systemet ger samma ersättning till alla patienter med samma diagnos, oavsett hur stort vårdbehov de har.
– Det gör att om man har patienter med stora vårdbehov kommer man inte att få täckning för det, säger hon.
Växande köer
Samtidigt växer köerna. Enligt den senaste veckorapporten från Region Dalarna står 896 unga i kö för att få behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin. Elin Norén säger att det gör henne otroligt arg.
– Jag tycker att man använder de här barnen som försökspersoner i ett privatiseringsexperiment. Det finns inga bevis för att det här skulle göra vården bättre för barnen. Det är bara ett ideologiskt test.
Dagens ETC har tidigare berättat om kritiken mot att konkurrensutsätta Bup i Dalarna. I december förra året intervjuades Mattias Lindwall, behandlingsassistent på Bup i Falun. Tillsammans med 21 kollegor i en debattartikel i Dalarnas tidning uppmanade han politikerna att rösta nej till beslutet.
Nu säger han att det märks att ersättningssystemet styr.
– Det blir diskussioner om hur vi ska göra för att få betalt för det jobbet vi gör, istället för att prata om hur vi gör ett bra jobb. Mycket av det vi gör är osynliggjort, säger han.
Hur påverkar det patienternas situation?
– Det finns en risk att vi kanske inte alltid gör det vi tänker är bra att göra, för att det inte ger ersättning.
Han och kollegorna har fått besked om att systemet testas och kan komma att anpassas.
– Men vi ser att systemet är väldigt dåligt anpassat efter de patienter vi har. Det är traumabehandling på tio gånger, eller depression på tio gånger. De vi möter kräver ofta mycket mer och då tillkommer administration när man ska förlänga behandlingen. Alla små administrativa krav ökar stressen, säger han.
Martin Kaffanke hoppas att hans varning ska leda till en dialog med politikerna.
– Jag vill bara ta upp vad vi behöver förbättra, så att vi kan få en riktigt bra vård. Politikerna är inte rätt informerade, de vet inte hur vi jobbar. Det är så många ledningsnivåer och chefer så informationen kommer inte fram. Men alla som träffar patienter dagligen har förbättringsförslag och synpunkter. Det är svårt att nå politikerna som verkligen har mandat att förbättra vården, säger han.
