BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
För Malmö kvarstår faktum. Eleverna i staden saknar lärare.
– Vi har helt enkelt inte fått fatt på tillräckligt med lärare. Vi kan inte sitta och vänta på lärare som inte finns, säger Anders Malmquist, grundskoledirektör i Malmö stad.
Behovet växer
Tjänsterna som staden vill sjösätta kallas för grundskolepedagoger. I de högre årskurserna ska de besättas med personer med ämneskompetens, i de yngre ska det krävas minst ämnesområdeskompetens. Totalt rör det om cirka 300 lärartjänster som staden måste fylla. Och det är ”ett växande antal”, enligt Anders Malmquist.
– Då ska man veta att vi inte är särskilt hårt utsatta jämfört med många glesbygdskommuner, särskilt de som ligger långt från utbildningsorter. Jag skulle tro att vårt behov är ungefär som snittet i Sverige, säger han.
Stor brist på språklärare
Lärarnas tidning undersökte saken i september. Kartläggningen visade att mängder av kommuner helt saknade behöriga lärare i vissa ämnen på grundskolan. Värst var läget för moderna språk och svenska som andraspråk. I ämnet franska var det 60 av landets kommuner som inte hade en enda legitimerad lärare.
Mellan januari och maj lades totalt omkring 21 000 platsannonser om lärarjobb ut på Arbetsförmedlingen. I skrivande stund finns det 2 858 annonser på området.
Att trenden går åt fel håll visar en färsk undersökning från Lärarförbundet. Enligt den har svårigheterna att rekrytera lärare förvärrats sedan 2012. Och 2025 beräknas Sverige sakna i runda slängar 60 000 till 65 000 lärare.
Slopad lärarlegitimation?
En lösning som slängts fram från flera håll är att se över kravet på lärarlegitimation. Både Sveriges kommuner och landsting och Centerns vice ordförande Anders W Jonsson vill se fler undantag från formell behörighet. Längst vill Johan Ingerö, ansvarig för välfärdsfrågor på högertankesmedjan Timbro, gå. Han vill avskaffa kravet helt.
– Vi varnade för just det här i en rapport 2015, att kravet på behörighet kommer att leda till lärarbrist. Vi skrev en uppföljande rapport ett år senare där vi hänvisade till flera rektorer som alla sade att det skulle bli svårt att hitta personal. Och det har ju besannats, säger han.
Trots att Anders Malmquist tillfälligt vill frångå kravet på behörighet tror han inte att det är där skulden för situationen ska läggas. Snarare är det intresset för yrket som länge varit för lågt. Men som tillfällig lösning är ökad flexibilitet välkommet.
– Grundidén är ju riktig om man vill höja yrkets status. Det är bara olyckligt att det kommit nu, i samband med den värsta krisen med kompetensförstärkning sedan 60-talet, säger han.
”Finns en del utmaningar”
Miljöpartiet var för ett införande av lärarlegitimation. Men de ville samtidigt se möjlighet till just generösa undantag.
– Det jag kan säga är att legitimationskravet infördes väldigt snabbt, och att man inte tänkte på alla konsekvenser av ett krav. Nu kan man absolut se en hel del utmaningar med just lärarlegitimationen, säger Helene Öberg, statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin.
Trots dessa ”utmaningar” kvarstår tron på ett legitimationskrav som den rätta vägen. Och vad gäller undantag för att anställa obehöriga lärare påminner Helene Öberg om att flera sådana finns, till exempel att obehöriga kan anställas i upp till två år.
Men är det rimligt att ha ett krav på legitimation när det kommer att saknas upp till 65 000 lärare år 2025?
– Det är just därför vi infört andra vägar in i yrket. Kompletterande pedagogisk utbildning, Lärarlyftet, kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning och vidareutbildning av lärare utan behörighetsgivande examen är exempel på detta. Att ta bort kravet på behörighet skulle vara en signal om att vi nedvärderar yrket, vilket i sin tur skulle leda till ännu färre lärare. Dessutom pågår en utredning nu som ska komma fram till om det behövs justeringar i behörighetsreglerna, säger Helene Öberg.
