– Det hade lett till en ökad otrygghet, det hade skapat tysta arbetsplatser, säger han.
Han säger att det fanns några delar i förslaget som var bättre än det som lades fram i Toijer-utredningen, till exempel när det gäller omställning.
– Men det vi skulle ha gett för att få det stod inte i proportion. Det skulle ha ökat godtycket och skapat större otrygghet för de anställda. Vi har sagt en massa gånger att det vi behöver nu är ökad trygghet för våra medlemmar, inte mindre, säger han.
Vad händer nu, hur ser möjligheterna ut att få tryggheten du efterfrågar?
– Nu får vi agera gentemot Toijerutredningen. Det finns ett hot om att försöka genomföra den och det ska vi mobilisera emot. Sedan kommer ju flera av de här frågorna som vi vill lösa att dyka upp i avtalsrörelsen som precis har börjat, säger Valle Karlsson.
De båda andra parterna vid förhandlingsbordet, PTK och Svenskt Näringsliv sade båda ja till förslaget.
Martin Linder, ordförande för PTK, som förhandlar kollektivavtal för 27 tjänstemannaförbund inom privat sektor, menar att förslaget skulle ha gett ett starkt anställningsskydd.
– Överenskommelsen innebär ett nytt och mer offensivt sätt att skapa trygghet på arbetsmarknaden som vi har arbetat hårt för. Vi enades bland annat om att kraftfullt förbättra individens möjligheter till kompetensutveckling. Det stärker individens trygghet, men också svensk konkurrenskraft och omställningsförmåga, säger Martin Linder i ett pressmeddelande.
Oeniga fackförbund
Men facken inom PTK var inte eniga. Ett av facken som var emot är Lärarförbundet. Enligt Mathias Åström, förbundets förhandlingschef, kunde man inte acceptera formuleringarna kring uppsägning av personliga skäl.
– Olika delar av arbetsmarknaden har olika problem. För vår del handlar det om otydligheten som uppstår om man börjar skruva i "personliga skäl" och de anledningar som en arbetsgivare kan använda för att säga upp, säger han.
Ett nyckelord i sammanhanget var samarbetssvårigheter och möjligheten för arbetsgivare att säga upp på grund av det.
– Otydligheten i det ordet i en skola som är marknadsutsatt, där det finns en rädsla att förlora elever, där vi har samarbete med föräldrar och kring elever. Bilden av att "passa dig, annars ryker du" kunde vi inte säga ja till. Det kokar ner till tystnaden på jobbet, rätten att uttrycka sig och att ha högt i tak, säger Mathias Åström.
”Redan arbetsgivarvänligt”
Vad som händer nu är osäkert. En möjlighet är att Toijerutredningen läggs fram som lagförslag.
Ola Bergström, professor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet och en av experterna i Toijer-utredningen:
– Jag vill först påpeka att vi som varit experter i utredningen inte är ansvariga för utredarens slutsatser och förslag, säger han.
– I direktiven till utredningen fastslogs att balansen på arbetsmarknaden ska ligga kvar. Men den balansen har två perspektiv: den mellan anställd och arbetsgivare, och den mellan arbetsmarknadens parter. Det utredaren gjort är att tolka balansen bara utifrån enskilda individers anställningsskydd. Men har tagit mindre hänsyn till balansen mellan arbetsmarknadens parter. Med utredarens förslag har arbetstagarorganisationer mindre inflytande om vem som ska sägas upp i samband med turordningsförhandlingar än vad man har nu, säger han.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, säger att las är arbetsgivarvänligt redan i dag och att det blir ännu mer så om utredningen blir lag.
– Det är intressant att det framställs som att bägge sidor i förhandlingarna vill reformera las, men de är ju inte överens om problembilden. Till exempel Kommunal vill komma tillrätta med visstidsanställningar, men det är ju inte vad arbetsgivarsidan tycker är ett problem. Meningen med utredningen var att ge mer slagsida åt arbetsgivarna. Annie Lööf tvingade Stefan Löfvén att skriva på en blanco-check, säger han.
