– Vissa elever kan inte, eller vill inte, prata sina modersmål. Då kan det bli ansvarslösa investeringar i böcker som bara samlar damm, sade till exempel kommunalrådet Louise Erixon (SD) till SR för ett par veckor sedan, om förslaget att Sölvesborgs skolbibliotek ska sluta köpa in böcker på alla modersmål.

Men både internationella och svenska undersökningar tyder på att modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet har en positiv inverkan på skolresultaten. Det konstaterade bland annat en statlig utredning som presenterades i maj. Forskare i svenska som andraspråk är dessutom överens om att modersmålet är ett viktigt stöd för den som lär sig ett nytt språk.

– Det finns studier som visar att om du får jobba med modersmålet får du lättare att lära dig svenska. Språken stödjer varandra, inte minst när du ska lära dig läsa och skriva, säger Lotta Olvegård, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Olika sammanhang

Även de som bara pratar ett språk använder olika varianter av det i olika sammanhang. I skolan används en typ av språk, hemma hos familjen ett annat, även om det handlar om svenska i båda fallen.

– Tillsammans bildar det här hela din språkkapacitet, förklarar Lotta Olvegård.

När det gäller ”translanguaging”, där elever får möjlighet att använda det språk de är bekvämast i för stunden, så är det viktigt för lärare att tänka på att elevernas kunskaper i olika ämnen bedöms på svenska, menar Lotta Olvegård.

– Någonstans måste man komma ihåg att det ställs krav på att alla måste kunna svenska. Man gör eleverna en björntjänst om de tror att de alltid kan slänga in ett annat språk.

Men för att lära sig ett nytt språk, både som barn eller vuxen, är det en fördel att kunna luta sig mot ett tidigare språk, understryker hon.

– Förr fanns ofta skyltar det där det stod att ”här pratar vi svenska”. Det vill vi komma bort från. Det behövs en attitydförändring, lärare ska inte vara rädda om elever pratar ett annat språk, för de lär sig på det sättet.