Fram till för tre år sedan hade Alfred Dalinskolan en mindre ”time-out-grupp” för barn med särskilda behov. Orsakerna till varför vissa barn placerades där varierade – från tillfälliga problem hemma till regelrätta bokstavsdiagnoser.
En del av barnen spenderade nästan hela sin tid på Alfred Dalin i den särskilda resursgruppen, medan andra gick tillbaka till sin vanliga klass efter en tid.

Men plötsligt var resursgrupperna inte senaste pedagogiska mode längre. Istället skulle alla barn inkluderas i vanlig klass. Smågrupperna förbjöds och Alfred Dalin tvingades placera barn som hade särskilda behov i en helt vanlig klass.
– Men några extra resurser för att ta hand om dem fick vi inte, säger Hans Jansson. Pengarna de sparade på att lägga ner resursgrupperna bara försvann.

Koncentrationssvårigheter

Följderna har blivit katastrofala för en del av de elever som tidigare skulle ha hänvisats till resursgrupp.
– Kan man inte sortera stimuli spelar det ingen roll om man har en person med sig hela tiden, förklarar Hans Jansson. Måste man reagera på allt som sker runt omkring hela tiden blir det ingen tid över till att lära sig något.
– Det är väldigt svårt att hjälpa barn som inte klarar skolan i en stor klass. De barn som har svårt att koncentrera sig är de som råkar allra mest illa ut. Och det är ganska många barn det handlar om.

Hans Jansson tror mer pengar till skolan skulle göra mycket för att förbättra läget.
– Men det behövs ett nytt synsätt också, säger han. Man måste förstå att vanliga klasser är bra för vissa barn, men inte för andra.

Bra att höja yrkets status

På pengasidan tycker Hans Jansson dock det är bra att det finns politiker som vill höja lärarnas status.
– Högre löner är en förutsättning för att få folk till skolan på sikt, säger han. Förut hade vi många lärarkandidater här på Alfred Dalin, men nu kommer det inga längre.
– Det var till exempel flera år sedan vi såg en NO-kandidat här. Det känns inte bra.

S vill höja ­skatten för att rädda skolan
35 öre i skatte­höjning. Det skulle ge de 82 miljoner extra, som måste fram för säkring av välfärden. Det hävdar Socialdemokraterna i Jönköping, i sin alternativa budget för de kommande åren.

Socialdemokraterna vill höja skatten för att värna välfärden. I första hand är det skolan man vill rädda. Där anser S-politikerna att behovet av resurser är så stort att 55 miljoner extra måste tillföras verksamheten.
S kallar satsningen för Skolinitiativet – ett långsiktigt arbete för en jämlik skola. De extra pengarna vill man bland annat använda till att minska barngrupperna och öka antalet vuxna i skolan, så att lärarna kan slippa en del administration till förmån för tid med eleverna. Man vill även lägga större pedagogiskt ansvar på lärarna, som i gengäld får friare händer att utforma pedagogiken. Men lärarlönerna måste också höjas, anser oppositionsrådet Ilan De Basso (S).

Skapa resurser för barnen

– Vi har som mål att Jönköping ska bli en av landets bästa skolkommuner, då kan inte kommunen, som nu, ligga i den nedre tredjedelen på listan över lönenivå för skolpedagoger, säger han.

De Basso betonar dock att det viktigaste för S är att skapa resurser för barnen.
– En likvärdig skola är oerhört viktig för ett jämlikt samhälle, säger han. I dag är det i väldigt hög grad socioekonomiska förhållanden som avgör hur barnen klarar sig.
– Barn som inte klarar skolan tillåts halka efter. Det kan vi inte acceptera. De barn som inte klarar skolan blir förlorare i samhället, säger De Basso.