Lär sig svenska genom jobbet på äldreboende

Vi träffas en kokhet försommardag i Lund. Han har rast från plugget till undersköterska som han läser parallellt med jobbet på äldreboendet i Åkarp. 

Det var kärleken som förde honom hit. Hans fru Anisa, 40 år, som också kommer från Afghanistan flydde landet när talibanerna tog över, Hennes dåvarande man drunknade i Ryssland och hon kom ensam till Sverige med två små barn. Det var när hon hälsade på släkten i Kabul och steg in på Khaleds skrädderi som kärleken slog till. 

Nu har de dottern Sabrina, 7 år, tillsammans och livet i Sverige fungerar bra. Hon läser också till undersköterska och siktar på jobb inom äldrevården. 

– Visst saknar jag mitt hemland – släkten, maten och allt – och skulle flytta tillbaka om jag kunde men det går inte. Krig, ett samhälle som inte fungerar och livet är svårt där. Och nu är jag snart klar med utbildningen och trivs bra på jobbet. De gamla hjälper mig med språket, rättar mig när jag säger fel och jag kan fråga vad saker heter, berättar han med ett stort leende. 

Första tiden i Sverige var tuff. Khaled kunde inte språket och hade inget att göra men efter ett par månader började han på SFI, pluggade sen på Komvux, lärde känna folk och en kompis tipsade honom om ett städjobb. 

– Jag städade i tre år – på företag, affärer och skolor. Men eftersom jag alltid jobbade ensam blev min svenska inte bättre och för att komma in i samhället måste man kunna språket. 

När lossnade det?

– När jag började på äldreboendet. Då fick jag svenska arbetskamrater och de äldre gillar att prata med mig. De pratar sakta och jag förstår vad de säger. Jag tog kontakt med Burlövs kommun och visade mitt cv och fick gå bredvid och de såg att jag passade för jobbet. Men du måste ta dig in i samhället själv, skaffa dig vänner, kontakt med folk. Och det är jätteviktigt att lära sig svenska. Då blir ju allt roligare. 

– När släktingar och vänner i Afghanistan säger att de vill hit svarar jag alltid: nej stanna kvar, kämpa och plugga där istället. Livet är hårt här också. Du måste lära dig ett nytt språk och slåss om jobben. Det har blivit mycket svårare nu. Men rasister bryr jag mig inte om – de finns i alla länder. 

Vad tycker du om den svenska maten?

Khaled skrattar och säger att de äter bara afghansk mat hemma. Men visst – han äter ju på äldreboendet men tycker ofta att maten smakar lite för lite. 

– Jag saknar våra kryddor. Ingefära, curry och svart stark paprika. Och jag lagar också mat hemma, inte bara Anisa. 

Vädret då?

Khaled och Anisa skrattar. Nej vintern är ingen hit – mörkt, kallt och regnigt. Men på sommaren är folk glada och allt känns bra.