Siirka Hannula på Kungsholmen slänger mandarinskalet i den gröna påsen under diskbänken. Under förra året deltog hon och hennes son i Stockholms stads försök att få fler att matsortera. 2 800 hushåll hos Familjebostäder och Stockholmshem fick varsitt startkit. Efter tolv månader avslutades projektet.

– 84 procent sorterade regelbundet. Därför har vi fortsatt i fler områden, berättar Magdalena Östling på Trafikkontoret.

Siirka är en av dem.

– Jag tycker att det är jätteviktigt. Det här är en dröm jag alltid har haft, att kunna göra mer för miljön. Jag har haft klimatångest sedan jag var liten.

Ska bygga egen anläggning

Hennes gröna påse slängs sedan med de vanliga hushållssoporna i sopnedkastet. De körs till en anläggning i Södertälje som har möjlighet att optiskt sortera ut de gröna påsarna från de vanliga. Här blir Siirkas mandarinskal till slut till biogas och biobränsle.

Men det är få hushåll i flerfamiljshus som har möjligheten att göra som Siirka. Bara sex procent av flerfamiljshusen kan sortera sitt matavfall i dag.

– Problemet är att cirka 40 procent av flerbostadshusen fortfarande har säckhämtning och då behöver soporna sorteras optiskt, säger Marita Söderqvist, avdelningschef för avfall på Trafikkontoret.

I dagsläget finns det inte någon sopanläggning med optisk sortering i landet som kan ta emot alla stockholmares sopor på cirka 220 000 ton. Därför undersöker kommunen möjligheten att själva bygga en anläggning där de gröna soppåsarna kan sorteras ut.

– Får vi markanvisning går det snabbt. Då kan den vara i drift i mitten av 2017, säger Marita Söderqvist.

I budgeten för 2014 räknar Stockholms stad med att bara åtta procent av flerbostadshusens matavfall samlas in 2017. Istället är det villahushållen som ska stå för den stora ökningen. Från dagens 28 procent till 50 procent 2017. De villabor som i dag sorterar sina matrester slipper betala för hämtningen av dem.

– Också bostadsrättsföreningar kan göra så. Det finns mycket pengar att tjäna, säger Marita Söderqvist.

Miljöpartiet tycker att det är bra med ekonomiska incitament. Men målet borde vara högre.

– Vi ha ett mål på 70 procent. Det är fullt realistiskt om vi snabbar upp arbetet. Innan Alliansen tog över 2006 hade vi en plan för hur det skulle gå till. Sedan dess har de bromsat utvecklingen. Det är bedrövligt att man inte har kommit längre, säger Stefan Nilsson, gruppledare för MP i kommunfullmäktige.

Miljöpartiet vill göra matsorteringen obligatorisk för alla hushåll och företag i staden medan Alliansen har gått på den frivilliga linjen med uppmuntran och information. Men det räcker inte tycker Stefan Nilsson.

– Informationen som går ut borde tala om att ”nu gör vi så här”, då blir normen att man sorterar. Däremot vill vi inte införa sanktioner för de som inte gör det, säger Stefan Nilsson.

”Kanske behövs böter”

Avgiftssänkningen för villaägarna som matsorterar har gett ett bra resultat, menar Magdalena Östling. Innan den infördes 2012 var det bara åtta procent som sorterade matavfallet.

Siirka Hannula på Kungsholmen tror inte heller på tvång men har svårt att förstå att folk inte tar sitt ansvar.

– Det är som att de lever på 1800-talet. Tänker de inte på vilken värld vi lämnar efter oss? Kanske behövs det ändå böter för dem som har möjlighet att sortera och ändå inte gör det.